bild
Arkiv

AMU-myndigheten i Göteborgs och Bohus län, utbildningsenheten Göteborg och Regionkontoret, arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/15302
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/PTew3gHtrH6cyG018W43t3
Omfång
27 Hyllmeter  (-)
Datering
1986 – 1993-06-30  (Huvudsaklig tid)
1986 – 1994  (Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmSekretess enligt SL 7:1, serie D 1 och D 2.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
AMU-myndigheten i Göteborgs och Bohus län, Göteborg
Kategori: Statlig myndighet. AMU-myndigheter i länen 1986-

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr GLA/15302












Förteckning
över
AMU-myndigheten i Göteborgs och Bohus län,
Göteborg, arkiv


OBS! Sekretess enligt SL 7:1, serie D 1 och D 2.
Allmän anmärkningAlternativnamn: AMU-gruppen i Göteborgs och Bohus län och Regionkontoret

OBS! Sekretess enligt SL 7:1, serie D 1 och D 2.

När AMU bolagiserades 1993-07-01 skulle handlingar från de upphörda AMU-myndigheterna levereras till landsarkiven. När handlingarna levererades fanns då även med en del handlingar tillkomna efter 1993-06-30, i regel rör det då utbildningar som påbörjades under myndighetstiden.
Inledning (äldre form)ARKIVBESKRIVNING

AMU-myndigeten i Göteborgs och Bohus län, utbildningsenheten Göteborg och Regionkontoret 1986-01-01 - 1993-06-30

AMU = arbetsmarknadsutbildning

När AMU-centren upphörde 1985-12-31skulle den nya organisationen, enligt förordningen med instruktion för AMU-gruppen SFS 1985:833, ha namnet AMU-myndigheten i länet. AMU skulle fr o m 1986-01-01 vara uppdragsmyndigheter. AMU-Gruppen var enligt instruktionen samlingsnamnet för alla länsmyndigheter och den centrala myndigheten AMU-styrelsen.

Namnet som kom att användas i verksamheten var AMU eller AMU-Gruppen med tillägg av utbildningsort eller utbildningsenhetens namn.

AMU-styrelsen var den centrala förvaltningsmyndigheten, den skulle bl a ansvara för den övergripande utvecklingen, planeringen och uppföljningen av AMU-Gruppens verksamhet och ekonomi, (SFS 1985:833 § 6,7).

Enligt samma instruktion från den 31 oktober 1985 så skulle varje AMU-myndighet inom sitt verksamhetsområde i första hand anordna arbetsmarknadsutbildning på uppdrag av Arbetsmarknadsverket (§ 2).

AMU-Gruppens verksahet skulle finansieras genom intäkter. Varje AMU-myndighet skulle fastställa priset för sina tjänster och ansvara för det ekonomiska resultatet av verksamheten.

De regionala AMU-myndigheterna skulle samverka med länsskolnämnderna, skolväsendet, högskolan och arbetsmarknadens parter, (§ 25).

Varje regional myndighet skulle ledas av en styrelse, (§ 28). Inom varje regional AMU-myndighet skulle det finnas ett kansli och det antal utbildningsenheter som myndigheten bestämde, (§ 30).

SFS 1985:833 upphörde att gälla den 31 december 1988 och ersattes av SFS 1988:1076 som är betydligt mindre detaljerad än den tidigare förordningen. Här sägs t ex inte längre någonting om att varje regional myndighet skall ha ett kansli.

Organisationen med länsvisa AMU-myndigheter bestod bara till 1993-06-30 då AMU bolagiserades. År 2000 bytte AMU namn till Lernia AB.

AMU-myndigheternas organisation och arbetssätt kom att skilja sig betydligt mellan olika län. I en del län skedde arkivbildningen endast hos en länsmyndighet, medan hos andra län arkivbildningen skedde dels hos regional myndighet, dels hos utbildningsenheter. För AMU i Göteborgs och Bohus län skedde arkivbildningen dels i Göteborg, där man finner handlingar från utbildningsenheterna i Göteborg och från regionsstyrelsen, dels vid utbildningsenheten i Uddevalla.

1987 bestod AMU Göteborg och Bohus län av fyra utbildningsenheter (UE).
UE Generatorsgatan
UE Ranängsgatan
UE Rasmusgården
UE Uddevalla

I spetsen förvarje utbildningsenhet stod en Utbildningschef (Uc). Varje utbildningsenhet bestod av ett antal Utbildningsledarområden (ULO), som leddes av en Utbildningsledare (Ul).

Trots att organisationen blev kortvarig hann man med flera omorganisationer under tiden. Eftersom man skulle finansiera verksamheten med intäkter var man väldigt konjunkturkänslig, när det var stor efterfråga på arbetskraft sjönk efterfrågan på arbetsmarknadsutbildning och man hade för många anstälda inom AMU. Även vad det gäller administrationen ändrades det ofta i rutinerna vilket också avspeglar sig i arkivbildningen. Det är många gånger svårt att hitta elevernas betygskopior bland handlingarna. Man verkar inte heller konsekvent ha bevarat kopior av betyg och intyg. Det som oftast tycks saknas är handlingar rörande elever som genomgått företagsutbildning, s k köpt utbildning.

Vid AMU-Gruppen i Göteborg var eleverna inskrivna vid någon av de tre nedanstående utbildningsenheterna. Var utbildningen gavs rent fysiskt varierar, f d elever minns oftast var de genomgick utbildningen men inte vilken utbildningsenhet som administrerade densamma.

RASMUSGÅRDEN gav främst utbildningar inom byggteknik, verkstadsmekanik, plåt- och svetsteknik och för maskinförare.

GENERATORSGATAN gav utbildningar i fordonsteknik, el och telteknik samt invandrarundervisning.

RANÄNGSGATAN hade främst utbildningar inom området kontor och administration.

FREKVENTA HANDLINGAR:

Serie B 1 Kopior av elevernas betyg och intyg 1986-1993
Kopiorna är sorterade efter kursens avslutningsår och personnummer, även en del elevkort förekommer bland kopiorna. Som sista volym i serien, (B 1:74) finns betyg som inkom efter den ursprungliga leveransen och därför lades i en samlingsvolym. Handlingarna i volym 74 rör en mängd olika utbildningar, se serieanmärkningen i arkivförteckningen, och de är lagda i personnummerordning.

Serie B 2 Intyg: Asbest 1986-1990
Från 1991 ingår intyg rörande asbestutbildning i serie B 1. En del handlingar rörande asbestutbildning finns även i serie D 7.

Serie B 3 Företagsutbildning 1986-1994
Intygen är ordnade efter utbildningsår och kurs. Man måste känna till kursens namn för att kunna hitta bland handlingarna. Man tycks inte heller ha sparat betygs- respektive intygskopior i någon större omfattning. OBS! Det finns endast ett fåtal handlingar från 1994.

Serie B 4 Intyg: Övriga 1986-1993
Serien omfattar endast två volymer, handlingarna är sorterade efter utbildningsår och kurs.

Serie D 1 Elevkort: Kran- och maskinförare 1987-1994
Korten är ordnade i personnummerordning, serien innehåller även en del andra handlingar. Serien omfattas av sekretess enligt SL 7:1.

Serie D 2 Elevkort: Byggutbildning m fl utbildningar 1987-1994
Elevkorten är ordnade i pesronnummer ordning, serien innehåller även en del andra handlingar. Serien omfattas av sekretess enligt SL 7:1.

Serie D 3 Elevkort: Svetsare och industrimontörer 1986-1993
Elevkorten för perioden 1986-1989 är sorterade i personnummerordning, mellan 1990 och 1993 är de sorterade i alfabetisk ordning efter kursdeltagarens namn.

Serie D 4 Elevkort: Växthuset 1991-1993
Växthuset var en projektverksamhet som främst hade orienterings- och testverksamhet inom olika områden, se anmärkningarna i arkivförteckningen. Elevkorten är sorterade efter kursår, dels i alfabetisk ordning, dels efter utbildning/projekt.

Serie D 5 Elevkort: Kylmontörer 1991-1993
Korten är sorterade efter utbildningsår.

Serie D 6 Elevkort: Övriga 1984-1988
Korten är sorterade i personnummerordning.

Serie D 7 Betygs- och intygskataloger 1986-1994
Endast ett fåtal utbildningar finns redovisade i den enda volym som serien omfattar.

Serie F 5 A Personalakter 1986 - 1993-06-30
Akterna är sorterade i personnummerordning.

Serie G 2 Tjänstgöringsjournaler 1986-1994
Tjänstgöringsjournalerna omfattar alla AMU-anställda i Göteborgs och Bohus län.

Handlingar i arkivet tillkomna efter 1996-06-30 rör i regel elever som hade påbörjat sin utbildning innan halvårsskiftet, de flesta av dessa betyg får dock sökas hos Lernia AB.

Tjänstgöringsjournalerna för 1994 rör personal som inte överflyttades till den nya organisationen.

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad1999-06-18 00:00:00
Senast ändrad2018-01-12 08:16:58

Nyheter

den 26 juni 2024
Rosenbergs geografiska lexikon som öppna data
Nu finns Rosenbergs geografiska lexikon att ladda...


den 30 maj 2024
Riksarkivet öppnar nya möjligheter med AI
Varför jobbar Riksarkivet med artificiell intelli...


Tidigare nyheter