bild
Arkiv

Flyinge hingstdepå och stuteris arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/10832:2
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/fzWI5BNJzn3atbOAznJM25
Omfång
42 Hyllmeter  (Ca 2 hm oförtecknat.)
1,5 Hyllmeter  (-, Tilläggsleverans 2007.)
1 Ritningar  (Tilläggsleverans i november 2019.)
Datering
1814 – 1997  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1968/10
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1999
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Statens hingstdepå och stuteri i Flyinge (– 1982)
Kategori: Statlig myndighet. Hingstdepåer

Innehåll

Inledning (äldre form)OBSERVERA !
Arkivförteckningen är under omarbetning (december 2002). EM/CLM

Flyinge hingstdepå och stuteris arkiv

HISTORIK

Från och med 1814 bedrevs stuteriet i statlig regi. Varje chef var redovisningsskyldig till kungliga stuteriöverstyrelsen åren 1818-1933 och därefter till lantbruksstyrelsens stuterinämnd. Från och med 1814 finns därför en mycket god dokumentation, inte bara över räkenskaper utan också över själva verksamheten vid stuteriet. Årsberättelser upprättades, omfattande korrespondens bedrevs och varje häst blev dokumenterad (serierna D 1 A-E). Under senare delen av 1800-talet upprättades även fotografisk dokumentation över hästarna (serie D 2 A). Instruktioner för anställda finns bevarade från och med 1816 vilket innebär att man får en unik inblick i hur var och en av dem borde utföra sina arbetsuppgifter (serie F 4).

CHEFER VID FLYINGE HINGSTDEPÅ OCH STUTERI 1814-1892
1814-1837 Hovstallmästare Adam Ehrengranat
1837-1859 Ryttmästare friherre Rutger Bennet
1859-1881 Hovstallmästare Achates von Platen
1881-1897 Hovstallmästare överste Carl Platen
1897-1924 Överste August af Petersen
1925-1938 Godsägare Oscar Samuelsson
1939-1954 Hovstallmästare Hodder Stjernswärd
1954-1978 Major Olle Kjellander
1979-1982 Agronom Göran Johansson


Under Adam Ehrengranat inleddes en blomstringstid för Flyinge. Ehrengranat, som uppnådde internationell berömmelse för sitt arbete, har lämnat utförliga minnesanteckningar efter sig (vol F 1 A:1). Han utveck-
lade Flyinge på många olika sätt, genom forskning och utbildning inom ridkonsten, genom en rad åtgärder för att befrämja hästaveln, uppförandet av nya mer ändamålsenliga byggnader, organisationen av arbetet
vid stuteriet, mm. Hans egna tankar och planer finns utvecklade i ovannämnda volym. I samma serie finns också information om hur kungliga hovstallet i Stockholm och Uppsala var organiserat. Han var personligen engagerad som ridlärare för de kungliga prinsarna 1816-1817. Under hans ledning byggdes i Flyinge bl a ridhuset, chefsbostaden och ladugården. Det gamla ridhuset förändrades till stall, sto- och fölhusen förbättrades, beteshagarna inhägnades och en rad andra förbättringar infördes. Detta arbete kan följas i de ovannämnda minnesanteckningarna men även i årsberättelserna samt i serie F 2 (handlingar rörande byggnader). I samma volym finns även Ehrengranats synpunkter på olika aspekter av hästavel och hur den bör bedrivas samt hans manuskript "Fragmentariska åsigter öfver Ridhäst och Ridkonst". Ehrengranat organiserade en ridskola främst för unga kavalleriofficerare. Uppgift om ridskolans elever ingår i hans minnesanteckningar. Han införde år 1824 ett system med utplacering av hingstar vid tio av de större godsen och gårdarna i Skåne för att underlätta remonteringen av hästar för armén och kavalleriet.

Den 11 oktober 1836 beslöt Kongl. Maj:t, på grundval av en stor utredning, "att Flyinge och Dalby kungsgårdar skulle, till beredande af en kraftigare inverkan på Hästafveln i landet, successivt organiseras från dåvarande egenskap af stuteri till en hingstdepôt med så många beskällare som kunde erhållas", varvid bestämdes att depôten skulle bestå av minst 40 beskällare och 10 unghingstar. Beslutet gick rakt emot Ehrengranats offentligt uttalade åsikter och raserade allt han åstadkommit under sina 23 år med stuteriet. Han begärde därför tjänstledighet som han behöll till sin död 1842.

Under åren 1837-1849 reducerades således stuteriet och verksamheten koncentrerades istället till remontering och beskälleri. Det visade sig dock svårt att upprätt-
hålla beskällareantalet vid depòten när den inte längre själv hande stuteri. Stuteriöverstyrelsen utarbetade därför förslag till en ny organisation som presenterades den 9 januari 1849. Ett stuteri skulle åter upprättas på Flyinge bestående av 20 moderston och
2 à 4 hingstar. Detta beslut verkställdes. Under de följande åren prövades olika metoder att befrämja hästaveln ute i landet. Beskällare placerades hos enskilda personer så att det blev lättare att nå än om de varit stationerade i Flyinge. Utstationeringen av hingstar är väl dokumenterad i arkivet. Av intresse är också den instruktion som stallbetjäningen skulle iaktta i samband med lantbeskälleriet (vol. F I B:2?).
Det rörde sig i första hand om varmblodsavel. Enligt SFS 1872:74 bestämdes att riket skulle indelas i tre lantbeskällarområden. Till Flyinge hörde Skåne, Halland, Blekinge, Kronobergs och Jönköpings län. 1887 blev Flyinge åter enbart en hingstdepå. År 1923 skedde en ny omorganisation som innebar att anläggningen åter fungerade som både stuteri och hingstdepå.

Ett stående bekymmer genom hela Flyinges historia rörde tillgången på tillräckligt foder åt djuren. Noggranna uträkningar finns bl a i räkenskapshand-
lingarna angående utfodringen av varje djur. Det krävdes också en omfattande organisation för att få till stånd leveranser av foder från olika gårdar. Även detta blir belyst i arkivhandlingarna. I serie F 1 B finns en god dokumentation om de råd och anvisningar som gavs -

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Avelsföreningens för den Svenska Varmblodiga Hästen arkiv (ASVH) (SE/LLA/31120)

Kontroll

Om postens upprättandeFörteckningen upprättad 1999 av Elisabeth Reuterswärd.
Senast ändrad2024-06-03 16:34:04

Nyheter

den 26 juni 2024
Rosenbergs geografiska lexikon som öppna data
Nu finns Rosenbergs geografiska lexikon att ladda...


den 30 maj 2024
Riksarkivet öppnar nya möjligheter med AI
Varför jobbar Riksarkivet med artificiell intelli...


Tidigare nyheter