Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Rottneros bruk


Grunddata

ReferenskodSE/VA/51141
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/uxr8YF7bwaIN1QgWs7zZJ3
Omfång
49,8 Hyllmeter  (-, Lev.nr: 151/72, 23/82, 11/83, 50/84, 26/10. Lev.nr: 21/12.)
Datering
1697–1977(Tidsomfång)
Sökmedel
Reversal: Lev. nr. 21/12, dnr. 252-2012/788 (pdf)
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Slottsbrons träförädlings AB (1870 (ca) – 1967) (Volym F 5: 8 och serie F a: Arbetsavtal för Slottsbrons trä 1921-1934, byggprojekthandlingar 1953, inventarielistor 1949, tillverkningsrapporter 1944-1951, ritningar 1946-1953 m.m.)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Sågverk)
Kategori: Företag. Processindustri (Träsliperi)
 
Grums - Fryksdalens elektriska förening (– 1946-01-18)
Kategori: Förening. Övriga föreningar
Kategori: Förening. Energi-, vatten- och avloppsverk
 
Agnhammars bruk (1873 – 1923) (Volym F 1:5: Handlingar angående affären med Agnhammar 1905-1925.)
Kategori: Företag. Lantbruk och fiske, ospecificerat (Lantbruksrörelse)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Sågverk och tegelbruk)
 
Rasco AB (Karlstad)
Kategori: Företag. Processindustri
 
Millom AB
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat
 
Rottneros Förvaltnings AB (– 1963)
Kategori: Företag. Finans-, utvecklings- och företagstjänster, ospecificerade
 
Rottneros bruk (1630)
Alternativa namn: Rottnedals bruk  (1693 – 1880)
Alternativa namn: Rottneros Rockhammar AB  (Nuvarande namnform (2007))
Alternativa namn: Rottneholms bruk  (1691 – 1880)
Alternativa namn: Skarpeds bruk
Alternativa namn: Rottneverken
Alternativa namn: Rottneros AB
Kategori: Företag. Jordbruk och jakt (Jordbruk)
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk)
Kategori: Företag. Processindustri (Träsliperi)
Kategori: Företag. Verkstadsindustri (Mekanisk verkstad)
Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk (Kraftverk)
 
Svante Påhlsson, major
Kategori: Person (släkt)
 
Göta Cellulosa AB (1905 – 1980)
Alternativa namn: Sulfit AB Göta
Alternativa namn: Göta Sulfit AB
Kategori: Företag. Processindustri
 
Åmotfors Bruk (1896)
Alternativa namn: Nordic Paper Åmotfors AB  (2008 – )
Alternativa namn: Åmotfors pappersbruk AB  (1898 – )
Alternativa namn: Åmotfors Bruk AB
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Såg, hyvleri)
Kategori: Företag. Processindustri (Pappersbruk, sulfatfabrik)
Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk (Kraftstation)
 
Rottneros Kraft AB (1930)
Alternativa namn: Sunne Elektriska AB  (1930 – 1945)
Alternativa namn: Sunne Elektricitetsverk och Kvarn  (1919 – )
Alternativa namn: Sunne Elektriska Installationsaffär  (1920 – )
Alternativa namn: Fryksdalens Kraft AB  (1945 – 1946)
Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk
 
Stöpafors Elektriska Distributionsförening u.p.a (1929 – 1946)
Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk
 
Bäcks kraftstation AB (– 1946-01-18)
Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk

Innehåll

Allmän anmärkningFörteckningsnummer 23/88
Inledning (äldre form)ROTTNEROS BRUK

Rottneros bruk härstammar från tre små ursprungligen fristående järnbruk med olika ägare vid Rottna-älven. Den första stångjärnshammaren på platsen har förmodligen tillkommit under 1620- eller 1630-talet på prästen Sven Benedicti Elfdalius initiativ. Driften kom emellertid inte igång på allvar förrän under senare hälften av 1600-talet och i mitten av 1690-talet fanns sammanlagt tre stångjärnshammare vid Rottneros, Den totala årsproduktionen för de tre olika bruken ver vid denna tid c:a 30 ton stångjärn/år.

Två av stångjärnshammarna - de vid Rottneholm och Rottnedal - ägdes vid denna tid av regementskvartermästaren Anders Björnberg. Den återstående hammaren vid Skarped ägdes av lanträntemästaren Johan Carlheim.

Efter flera ägarbyten i början av 1700-talet slogs bruken vid Rottneholm och Rottnedal samman år 1721. Den nye ägaren, överkrigskommissarien Jonas Bratt såg till att öka produktionen och under 1740-talet tillverkades årligen c:a 30 ton stångjärn bara vid Bratts del av Rottneros, 1747 kom även en avläggare till Rottneros när brukspatron Henrik Bratt lät anlägga en helt ny stångjärnshammare vid Stöpafors två mil norr om det egentliga bruket.

1802 övergick bruket i greve Claes Adam Wachtmeisters ägo. Wachtmeister köpte även upp Skarpeds bruk och tillsammans utgjorde bruket i Skarped och bruket i Rottneros från och med denna tid ett och samma företag, de så kallade Rottneverken. Produktionen var dock fortfarande relativt blygsam: 33 ton stångjärn/år. Efter någon tid bytte bruket ägare när Wachtmeister sålde Rottneros till kommerserådet Niclas Björnberg. Björnberg dog 1829 och samtidigt gick också Rottneros i konkurs. Samma öde drabbade därefter även näste ägare Otto Vilhelm Invenius. 1839 övertogs bruket slutligen av tre gemensamma delägare-Jan Fröding Andreas Gullström och Magnus Clarholm. Dessa förvaltade bruket fram till mitten av seklet och produktionen vid denna tid omfattade genomsnittligen c:a 37 ton stångjärn/år förutom en del manufaktursmide i form av bland annat spik. 1853 övergick bruket i G.A, Walls ägo och denne genomförde en viktig omstrukturering av produktionen i det att han lät införa lancashiresmidet vid Rottneros år 1857. Wall lät också bygga om och slå samman anläggningarna vid Rottneholm och Rottnedal. Dessa rationaliseringar och införandet av den nya smidesmetoden innebar att en avsevärd produktionsökning kunde uppnås. Vid mitten av 1800-talet tillverkades därför i genomsnitt 46 ton stångjärn/år vid Rottneros. Till bruket hörde också vid denna tid, förutom järnhanteringen, även ett omfattande jordbruk knutet till Rottneros gård.

Kommunikationerna var ofta en svår flaskhals för den tidiga industrin. För Rottneros vidkommande uppnåddes en avgörande förbättring av kommunikationssituationen när en av Svertges första järnvägar, banan mellan Frycksta och Lyckan låg färdig 1849. Därigenom fick Rottneros bruk en snabb direktförbindelse mellan Frykens sydände och Klarälven. Transporterna till Frycksta från Rottneros sköttes emellertid av brukets egna båtar.

Under Walls tid som Rottneros ägare blandades brukets affärer i hög grad samman med Edsvallabolagets verksamhet i vilket Wall var en av huvudintressenterna. Samtidigt började lönsamheten vid Rottneros att gå tillbaka efter en kort högkonjunktur i samband med det fransk-tyska kriget 1870-71. 1875 råkade bruket in i en allvarlig ekonomisk kris, vilken fick som följd att Wall var tvungen att sälja Rottneros. Köpare blev Edsvallabolaget, eftersom banden mellan de både företagen redan sedan gammalt varit starka på grund av Walls särställning som intressent i både Edsvallabolaget och Rottneros bruk. 1882 bytte bruket ägare ännu en gång. Denna gång var köparen H.E. Montgomery under vars ledning järnhanteringen försvann vid Rottneros 1884 för att ersättas av trämassetillverkning. Parallellt med denna produktion drevs också en mekanisk verkstad ända fram till 1918, vilken var specialserad pâ tillverkning av jordbruksmaskiner. Tyngdpunkten inom brukets verksamhet var dock lagd på trämassetillverkningen och 1912 producerades sammanlagt 3 670 ton torr massa. I början av 1900-talet kom också en stor förändring av ägarförhållandena inom bruket. Montgomery dog 1911 och därefter ombildades Rottneros till aktiebolag.

Efter Montgomerys frånfälle igångsattes en omfattande rationalisering och modernisering av Rottneros samtidigt som det gamla bruket expanderade kraftigt. Bland annat elektrifierades driften i slutet av 1910-talet. Större delen av företagets omstrukturering leddes emellertid av före detta löjtnanten Svante Påhlson som blev aktiebolagets direktör från och med 1918. Verksamheten breddades efter andra världskriget och Rottneros köpte upp bland annat Göta Cellulosa AB och Åmotsfors pappersbruk AB. I slutet av 1940-talet gav sig Rottneroskoncernen dessutom in i energibranschen och köpte därför, i stark konkurrens med bland andra Billerud och Uddeholm, upp en mängd vattenrätter i olika värmländska älvar. I början av 1960-talet var Rottneros-koncernen sålunda Europas största producent av torrslipmassa med 180 000 tons kapacitet. Rottneros största kunder var tillverkarna av tidningspapper i Storbrittanien och på kontinenten och företagsledningen hyste även själv planer på att bygga ett eget tidningspappersbruk. Dessa planer förverkligades emellertid aldrig och koncernens expansion kan sägas vara avslutad i början av 1960-talet. Därefter konsoliderades företaget, aktiestocken utvidgades från 500 000 kronor till att omfatta 5 000 000 kronor och koncernen bytte namn till Rottneros AB.

Då hade Svante Påhlson sedan länge avgått i pension och han efterträddes av i tur och ordning Peter Möller och C.J. Wettergren. 1971 gick Rottneros AB upp i det nybildade Vänerskog och utvecklingstendenserna inför 1970-talet såg allmänt gynnsamma ut. Efterhand befanns emellertid anläggningarna i Rottneros vara olönsamma enligt Vänerskogs ledning, varför denna del av koncernen köptes upp av Wettergren personligen kort före Vänerskogs konkurs 1981. Idag är dock bruket utan egna energi- och råvaruresurser. Skogstillgångarna hamnade 1971 under Vänerskogs förvaltning och LRF köpte 1979 upp alla kraftproducerande enheter som tidigare hade hört till Rottneros.


Litteratur:
Möller, L. m.fl.: Rottneros-Ett värmländskt bruks historia, Karlstad 1982.
NilWert, G.: Rottneros bruk. Värmland vår hembygd 1957, sid. 79-87.
Rottneroskoncernen, dess tillkomst och utveckling. Rottneros 1957.



( Martin Åberg )

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Bäcks kraftstation AB (SE/VA/50014)
Se även: Slottsbrons träförädlings AB (SE/VA/50121)
Se även: Torsby bruk: Rottneros bruk (SE/VA/50140)
Se även: Stöpafors Elektriska Distributionsförening, u.p.a. (SE/VA/50199)
Se även: Åmotfors Pappersbruks AB (SE/VA/50305)
Se även: Millom AB (SE/VA/50068)
Se även: Göta Cellulosa AB (SE/VA/50470)
Se även: Rasco AB Karlstad (SE/VA/51136)
Se även: Grums - Fryksdalens elektriska förening (SE/VA/50118)

Kontroll

Senast ändrad2017-08-21 10:45:51

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...

den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...

Tidigare nyheter