bild
Arkiv

Hjälmare kanalverk


Grunddata

ReferenskodSE/ULA/13110
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/MMVjX4vFo400ZCjsdUnfW1
ExtraID13110
Omfång
82 Hyllmeter  (-)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Hjälmare Kanal och Slussverks AB med föregångare
Kategori: Företag

Innehåll

Syfte & innehållHJÄLMARE KANALVERKS ARKIV

I sin ursprungliga sträckning genom Värhulta-, Lill-, Lång-, Krok- och Hafsjöarna anlades Hjälmare kanal åren 1629-39. Det var ett statligt företag, men driften av kanalen utarrenderades. Genom besvär utverkade Örebro stad 1683 åt sig förtur till arrendet, men denna rättighet utnyttjades först år 1756, då assessorn och brukspatronen Johan Wilhelm Nordefeldt av staden trängdes bort från mångårig förvaltning av farleden.

Det skedde icke utan strid, och en flerårig skriftväxling följde inför kammarkollegium och K. M:t. Kronan hade under åren 1691-1701 grundligt rensat och ombyggt kanalen, och den synes vid stadens övertagande ännu ha befunnit sig i någorlunda försvarligt skick.

Inemot 1760-talets slut hade den emellertid så förfallit, att en genomgripande reparation måste vidtagas. Bland annat måste 5 slussar ombyggas. Kostnaderna beräknades bli stora, och K. M:t erbjöd Örebro stad besittningsrätten av kanalen på evärdlig tid mot skyldighet att svara för dess reparation och underhåll. Kammarkollegii brev härom är daterat den 16 januari 1769.

Emellertid hesiterade borgerskapet inför de stora investeringar detta engagemang skulle innebära, och budet gick till en grupp behjärtade Örebroborgare med rådmannen Johan Broms i spetsen. De övertogo såsom bolag kanalen, upptogo lån och genomförde 1770-76 erforderlig nybyggnad och reparation å farleden. Stor ära för detta arbetes utförande liksom för kanalens senare skötsel tillkommer Hans Samuel Mossberg, 1770 efter mönsterskrivaren Jöhan Öijer, inspektor vid slussverket.

Som disponent för detsamma avlöste varandra bolagsmännen Lars Windahl, Sven Almgren och C. G Broms, den sistnämnde en man av stor oegenytta och utomordentliga förtjänster.

Emellertid förföll den till följd av bristande slussbyggnadexpertis aldrig synnerligen stabila kanalen, och en av direktören Berger vid Strömsholms kanal i början av 1810-talet gjord undersökning visade, att dess iståndsättande skulle kräva mycket stor insats av kapital. Örebrointressenterna, vilka nu slutamorterat sina lån, insågo sin oförmåga att under sådana förhållanden föra verket vidare och återlämnade kanalen till K M:t.

En statlig direktion, vari dock C G Broms ingick, tillsattes nu att från 1815 års början intill dess ett nytt bolag kunde organiseras handhava farledens förvaltning. En av dess första åtgärder blev att låta amiralen greve B B von Platen och överdirektör Hagström vid Göta kanal göra en utredning om erforderliga åtgärder vid verket. De konstaterade att kanalen måste ombyggas. Detta vidlyftiga arbete liksom ock kanalen och all därtill hörande egendom överläts av K M:t till ett nytt bolag, vilket, sedan nödiga lån säkrats, under namn av Hjelmare Canal & Slussverks Bolag år 1819 konstituerades. Då hade arbetet på den nya kanalen, som lades rätt mellan Långsjön och Hafsjön och mer östligt än den gamla, redan begynts. Det blev mycket omfattande och långt kostsammare än beräknats. Under ledning av den utomordentligt skicklige mecanicus kaptenen, sedermera majoren och överstelöjtnanten Johan Edström pågick det under hela 1820-talet. Kanalen öppnades för trafik år 1829, men fullt färdig var den först år 1833. Bolagets skulder till statsverket voro då mycket stora men avskrevos, Och överskottet på rörelsen fick bilda en reparationsfond för framtida bruk.

Utan större rubbningar fortgick härefter trafiken intill år 1888, då Hjälmarens vattennivå, av Hjälmarens och Quismarens sjösättningsbolag, sänktes cirka 6 fot. Två slussar måste då ombyggas, vilket ombesörjdes av nämnda bolag. Av senare reparationer kan nämnas den år 1911 utförda, vilket bland annat innebar viss rätning av farleden.

Till kanalförvaltningen ha av gammalt, vid sidan av själva slussverket, varit knutna flera produktionsenheter, bland annat såg- och mjölkvarn samt lantbruk. Hellby gård är den äldsta av bolagets egendomar. Den har tjänat som boställe för slussverksinspektorerna. Härtill kom år 1819 St Wallby med Oppeby, som ömsevis brukats av bolaget självt och av arrendatorer, senare bland annat år 1908 Arninge. I samband med kanalombyggnaden inrättades vid Hellby ett mindre varv, vilket då detta skrives, sedan det år 1894 anlagda träsliperiet nedlagts, är företagets enda egentliga industri. Tre elverk drivas dock av kanalförvaltningen.

Hjälmares slussverks styrelse uppdrogs vid det nya bolagets konstituerande till en direktion, bestående av fem ledamöter i orten jämte en i Stockholm boende direktör. År 1830 gjordes den förändringen av den sistnämnde bortföll, men i gengäld bestämdes att en av ledamöterna skulle vara en statens ombud. Av övriga ledamöter skulle en vara bruksägare, en handlande i Örebro, denne tillika kassaförvaltare. Sistnämnda stadgande kan anses ha bekräftat C G Broms under kanalarbetenas gång alltmer markerade ställning som företagets ekonomiske ledare. Hans kappa axlades efter hans död av sonen Gustaf Broms, men sedan även han fallit från, måste år 1841 en avsevärd förändring vidtagas i verkets administration.

Uppbörds- och kassaförvaltningen, som dittills varit förlagd till Örebro, flyttades till Wallby, där den energiske och oegennyttige, ehuru i bokföringen något säregne, kamreraren A J Hvalström efter Edström kom att inta en ställning av helt annan betydenhet än titeln kunde låta förmoda. Hvalström följdes som kamrerare av tvenne herrar Tibell, både dock med en verkställande direktör vid sin sida, först Knut Strokirk så Wilhelm Reuterswärd. Efter dem kommo Karl Tilly, Sture Herming och, nu, disponent Gert Wase. Företaget omkonstituerades år 1895 i enlighet med aktiebolagslagen, och till följd av en ändring i denna år 1910 måste styrelsens säte flyttas från Örebro till Hellby. Detta var för övrigt en med hänsyn till utvecklingen följdriktig händelse.

Hjälmare Kanal och Slussverks AB är numer ett västmanländskt företag, och det var i samband med arkivinventeringen i Västmanlands län som dess handlingar blevo deponerade i Västerås stadsarkiv. Så skedde succesivt år 1960.

Dessförinnan hade de förvarats i en arkivbyggnad vid kanalen, där de något skadats av fukt och insekter. Arkivet består huvudsakligen av material, avsatt av det nuvarande bolaget. Dock innehåller det även från forskningssynpunkt synnerligen värdefulla bestånd från Örebrointressenternas tid. Sålunda är det möjligt att i uppbördsbokföringen kilo för kilo, vara för vara, år från år följa frakturutfarten mellan Hjälmaren och Mälaren än från 1770-talet intill våra dagar. Detta är givetvis det märkligaste och viktigaste med detta arkiv, men det är långt ifrån allt.

Varvsrörelsen redovisar på ett intressant sätt sina båttyper, låt vara att för 1800-talets tredje kvartssekel föreligger en lucka till följd av utarrendering av dockan. Inspektorernas korrespondens flödar, och i den framträda några högintressanta brev från bröderna John och Nils Ericsson, skrivna under ungdoms- och studieåren till beskyddaren Johan Edström. Den sistnämndes samling av ämnesordnade handlingar är också intressant, ej blott på grund av den däri ingående räkenskapen över de båda Ericssönernas kosthåll under deras tid vid kanalverket utan också och främst på grund av de projekt till nya kanalföretag (bland annat Saima kanal) som utgöra en avsevärd del därav och som av Edström författats dels såsom fristående expert, dels såsom chef för mellersta väg- och kanaldistriktet. Skall ytterligare något särskilt nämnas, blir det kanske de ofta mycket specifika protokollen, de diareiförda handlingarna från 1820-talet, de detaljerade arbetsräkningarna från samma tid och från 1770-talet, de fylliga statistik- och taxesamlingarna och den vackra kart- och ritningssamlingen.

Västerås i stadsarkivet den 24 mars 1961
Sven Olsson
stadsarkivarie
ArkivhistorikArkivet överfördes i oktober 2009 till landsarkivet från Västerås stadsarkiv.
Allmän anmärkningKamrerare och disponenter från och med M. Tibell. Se särskild brevskrivarförteckning.
Volym 14 - 17 innehåller även koncept till utgående skrivelser.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad2011-02-02 09:35:04
Senast ändrad2021-03-24 08:51:48

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter