Just nu går det inte att beställa arkivmaterial till läsesal, felsökning pågår.
bild
Arkiv

Föreningen Sävstaholmsskolorna


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0665A
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/FT6CFvzhK2RC2FLshQf8k2
ExtraID0665A
Omfång
24,6 Hyllmeter 
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Inledning (äldre form)FÖRENINGEN SÄVSTAHOLMSSKOLORNA
(F.D. FÖRENINGEN FÖR SINNESSLÖA BARNS VÅRD)

INLEDNING
Sveriges första skola för sinnesslöa grundades år 1866 av Emanuella Carlbeck. I oktober 1868 utfärdades i Stockholm ett upprop till allmänheten, undertecknat av filosofie doktor Otto von Feiltitzen, författarinnorna Thekla Knös och Sophie Leijonhufvud samt överläkaren vid hospitalet i Uppsala, e.o. professor Nils Gustaf Kjellberg. Det närmaste målet för uppropets undertecknare var ” att i ekonomiskt hänseende söka bispringa m:ll Carlbäck vid hennes ädla och menniskovänliga arbete och sålunda göra det möjligt för henne att dermed fortfara. Men i den mon våra tillgångar det medgifva är det derjemte vår plan att söka åstadkomma en verklig Asyl för sinnnesslöa barn…” Av de medel, som inflöt genom den sålunda statade insamlingen, överlämnades en del till fröken Carlbeck, medan resten övertogs av den med anledning av insamlingen i maj 1869 stiftade Föreningen för sinnesslöa barns vård, i vars styrelse Kjellberg blev ordförande och von Feilitzen sekreterare. I maj 1870 öppnade föreningen en egen anstalt, som under många år var belägen vid Norrtullsgatan 16. Riksdagen år 1873 beviljade skolan ett årligt anslag av 100 kronor per barn.

År 1875 mottog skolans dåvarande föreståndarinna Wilhelmina Lundell privat två lärarinneelever. Detta försök till inrättande av seminarium vid anstalten måste emellertid på grund av bristande tillgångar uppges. Det egentliga sinnesslöseminariets begynnelseår är 1879. (Se Föreningens för sinnesslöa barns vård seminarium, se/ssa/0665B). Detta år beviljades skolan nämligen ett särskilt anslag av riksdagen på villkor att undervisningen skulle meddelas blivande lärarinnor och sköterskor vid sinnesslöanstalter. Två lärarinneelever och två sköterskeelever mottogs detta år vid anstalten för utbildning. Seminariets teoretiska utbildning leddes under många år av dess första föreståndarinna, friherrinnan Thorborg Rappe. Genom att statsanslaget till seminariet år 1897 höljdes, kunde 8 elever mottagas 1898. Nu först fastställdes schema och betygsformulär. Undervisningen, som var tvåårig, omfattade dels en praktisk och dels en teoretisk kurs. Sköterskeutbildningen upphörde däremot. På grund av det stora antalet inträdesansökningar till skolan, blev denna så småningom för liten. År 1911 flyttades därför skolan och seminariet till Slagsta egendom, belägen 2 mil söder om Stockholm. Skolan i Slagsta kunde mottaga 138 elever, av vilka 80 skulle komma från Stockholm, medan de övriga fick tagas från hela Sverige. Fr.o.m. år 1916 fanns det plats för 12 lärarinneelever vid seminariet.

Anstalten i Slagsta övergick från ingången av 1951 i Stockholms stads ägo enligt ett avtal mellan Sinnesslövårdkommittén och Föreningen för sinnesslöa barns vård (Föreningen Sävstaholmsskolorna). Anstaltens seminarieundervisning omlades fr.o.m. hösten 1953 så att Slagsta endast skulle fungera såsom övningsskola för den praktiska handledningen.

År 1878 öppnade Föreningen för sinnesslöa barns vård det första arbetshemmet i Sverige för sinnesslöa. Det hade vid öppnandet tre vuxna manliga elever och var beläget vid samma adress som skolan på Norrtullsgatan 16, så att arbetshemseleverna kunde delta i det praktiska arbetet där. Det befanns emellertid, att Stockholm ej utgjorde någon lämplig vistelseort för de manliga arbetshemseleverna. Man lyckades dock genom professor Kjellberg inköpa några kronoskattehemman i Rickomberga i närheten av Uppsala. Dit flyttade arbetshemmet 1888. För kvinnliga sinnesslöa öppnade föreningen på initiativ av friherrinnan Rappe ett arbetshem 1888 vid Norrtullsgatan 14 A, vilket småningom kom att förläggas till Rörstrand.
Föreningen bedrev även verksamhet vid arbets- och skolhemmen Segersta, Majgården, Hammarbo, Charlottendal, Karlsvik (Caroline von Vegesacks minne), Söderhaga och Sävstaholm.

Föreningen för sinnesslöa barns vård beslöt vid sammanträde den 29 oktober 1951 att ändra sitt namn till Föreningen Sävstaholmsskolorna efter sitt största skolhem, Sävstaholm i Vingåkers socken i Södermanland. Namnändringen trädde i kraft den 1 mars 1952. Idag fungerar föreningen endast som stiftelse och driver ej längre några arbets- eller skolhem.

Föreningens arkiv överlämnades till Stockholms stadsarkiv i mars 1959. Senare skedde tilläggsleveranser under 1970- och 1980-talen. Seminariets arkiv överlämnades i november 1958. Arkivet ordnades och förtecknades av Viking Rendahl i december 1959. Förteckningen kompletterad och delvis omarbetad av Peeter Mark i november 1983 som även skrivit inledningen i juli 1984.


TILLÄGG TILL INLEDNING
Föreningen för sinnesslöa barns vård (FSBV) saknade i slutet av 1940-talet ekonomiska möjligheter att fortsätta bedriva verksamheten eftersom ökade krav ställdes på materiella förbättringar som omfattade ny- och tillbyggnader av bl.a. elevbostäder och skola. Därför beslöts att Slagsta skolhem skulle skiljas från föreningen för att inte ekonomiskt belasta dess övriga verksamhet och en särskild förening bildades den 15 december 1949 under namnet Föreningen Slagsta skolhem. Den nybildade föreningen kunde närmast betraktas som en dotterförening till FSBV och innebar ingen förändring av institutionens namn och inriktning. Slagsta överläts ändå från FSBV till Stockholms stad den 1 januari 1951 då det inte längre fanns möjligheter till fortsatt verksamhet i egen regi.

1952 ändrades namnet återigen, nu till Föreningen Sävstaholmsskolorna och senare till Sävstaholmsföreningen, för att sedan 1996 kallas Stiftelsen Sävstaholm. Stiftelsens uppgift bestod bl.a. i att ge stöd till forskning inom området utvecklingsstörning och ge understöd till enskilda, utvecklingsstörda personer.

Huvudmannaskapet för Slagsta skola överfördes från Stockholms stad till Stockholms läns landsting 1971 när ”storlandstinget” bildades genom sammanslagning av Stockholms stad och Stockholms läns landstingsområde. Stadens sjukvårdsenheter och specialskolor övergick då till landstinget. Samtidigt började man avveckla Slagsta skola som helt upphörde 1972. Året därpå, 1973, revs huvudbyggnaden efter en eldsvåda.

En tilläggsleverans till Föreningens Sävstaholmsskolornas arkiv överlämnades till Stockholms stadsarkiv i februari 1991. Den omfattade bl.a. skrivningar 1935-1936, pressklipp 1892-1969 och fotografier 1910-tal-1969 (se reversal, serie D 6). Handlingarna har ordnats, förtecknats och införts i arkivet i november 2014. I övrigt består arkivet huvudsakligen av protokoll, räkenskaper och register över intagna på anstalterna vid Norrtullsgatan, Slagsta och Rickomberga med flera institutioner. Arkivet omfattar ca 24,5 hm.

Arkivet är belagt med 70-årig personsekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen (OSL), kapitel 23, §§ 2-4.

Föreningens för sinnesslöa barns vård seminarium (Slagsta seminarium) 1879-1953 se förteckning se/ssa/0665B. Se även Styrelsen för Slagsta skol- och småbarnshem se/ssa/0238B.

Arkivets ingående institutioner:
Namn Tid Personhandlingar/seriesignum Arkivtid
Skolan för sinnesslöa barn, 1869-1911 Matriklar, huvudserie (D 1A) 1885-1935
Norrtullsgatan 16 Åtskilliga matriklar/liggare (D 1B) 1870-1968
Sjukjournaler (D 5) 1876-1927 Övriga register/liggare (D 7:1) 1879-1953
Ansökningshandlingar, elever (E 2) 1881-1913


Slagsta skola, skolhem 1911-1971 Klassböcker (D 3) 1953-1971 Betygskataloger (D 4) 1914-1953 Övriga register/liggare (D 7:4-5) 1916-1940
(Slagsta - se även ovan.)

Arbetshemmet för män 1878-1947 Elevmatriklar (D 2) 1888-1940
Övriga register/liggare (D 7:7) 1928-1947

Arbetshemmet för kvinnor 1888-1950 Övriga register/liggare (D 7:6) 1927-1938

Segersta skolhem/yrkesskola 1947-1964 Endast räkenskaper (G 5A-C) 1947-1965
(f.d. Arbetshemmet för män)

Karlsvik/Caroline von 1886-1970 Övriga register/liggare (D 7:2) 1887-1932
Vegesacks minne
Övertogs av FSBV 1904.
Skola och arbetshem
för män och kvinnor,
fr.o.m. 1934 endast
kvinnor.

Sävstaholms skola/ 1934-1970 Endast räkenskaper 1955-1965
arbetshem (G 1A:75-81, G 9A-B)
Övertogs av FSBV 1934.
Skola och arbetshem
för pojkar med särskilda
uppfostringsproblem.

Hemmet Majgården Endast räkenskaper 1935-1965
Övertogs av FSBV 1935. (G 1A:75-81, G 6)
Vårdhem för barn.

Charlottensdals skolhem Endast räkenskaper 1959-1961
Övertogs av FSBV 1936. (G 1A:75-77)
För afatiska barn (talsvårigheter).

Hammarbo skolhem Övriga register/liggare (D 7:8) 1935-1944
Övertogs av FSBV 1939.
För psykopatiska, sinnesslöa
pojkar.


Namn Tid Personhandlingar/seriesignum Arkivtid
Söderhaga skol- och 1937-1972 Endast räkenskaper (G 9A-B) 1955-1965
yrkeshem
Övertogs av FSBV 1956.
För psykopatiska, sinnesslöa
flickor.




Stockholms stadsarkiv den 25 november 2014




Christina Hellgren




Litteratur:
Brockstedt, Håkan, Slagsta skola och seminarium och dess föregångare: skolan för sinnesslöa barn i Stockholm - ideologi och praktik i undervisningen av barn med utvecklingsstörning 1870-1950, Stockholm 2000
Lundborg, Ingrid (red.), Slagsta seminarium : ett stycke utbildningshistoria - före detta seminarister minns och berättar, Stockholm 2000
Scharin, Herbert, Slagsta-hemmet och dess förhistoria 1870-1970, Stockholm 1990

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Skapad2014-10-14 11:57:26
Senast ändrad2021-04-07 10:19:51

Nyheter

den 10 april 2024
Genväg till namnen bakom pseudonymerna i svensk dagspress
Bang, Red Top och Kar de Mumma har gått till hist...


den 7 mars 2024
1930 års folkräkning uppdaterad
Folkräkningsdatabasen har uppdaterats med 143 647...


Tidigare nyheter