bild
Serie

Louis de Vylder

de Vylders släktarkiv

Grunddata

ReferenskodSE/RA/720918/I
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/EGV9zBCjkwLSzvZgUI7616
Datering
18341966(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby

Innehåll

Inledning (äldre form)De Vylders släktarkiv

Huvudpersonerna i de Vylders släktarkiv är Ludvig de Vylder och hans fru Elisabeth, född Lundberg. Ludvig föddes i Tyskland 1871, fadern var fotografen Louis de Vylder och modern Julia, född Nissle. Modern gick tidigt bort och Ludvig fick då flytta till sin faster Maria som bodde i Lund, och var gift med den framstående läkaren Seved Ribbing. Ludvig studerade i Lund, bland annat teologi och sedan utbildade han sig till både präst och lärare. I Lund träffade han också sin hustru Elisabeth Lundberg, född 1875, dotter till perukmakare Birger Lundberg, som också var metodistpredikant och "renlevnadsmänniska". Med renlevnadsmänniska i Birgers fall, menas inte en fanatiker, utan en person som var övertygad om att människan skulle leva i samklang med naturen. Elisabeths mor hette Maria och var född Brunberg. Liksom Ludvigs mor gick hon bort i ganska unga år. I arkivet finns en del brev från Maria till dottern Elisabeth bevarade och fotografier av Maria som ung. Det finns också brevväxling mellan Elisabeth och fadern Birger och bröderna Karl, Enock och Jonas Lundberg, jämte fotografier.

De Vylders släktarkiv består till största delen av korrespondens, främst med familj och släkt. Otaliga brev från Ludvigs och Elisabeths åtta barn; Marie-Louise "Misse", Birgitta "Synne", Karl Ludvig "Vig", Estrid "Etti", Maj, Elisabeth "Lisa", Klas och Gunnel "Gull", är bevarade. Det finns också brev från Ludvigs tyska släkt, fadern Louis de Vylder, brodern Seved, kusinerna Gretel de Vylder och Paul Lichtenstein m.fl.

Både Ludvig och Elisabeth var pionjärer inom den växande folkhögskolerörelsen i Sverige. I början av 1900-talet anlade de en folkhögskola i Matarengi i Övre Torneå. Där stannade familjen till 1912, då de flyttade söderut igen och startade en folkhögskola i Katrineberg i Halland. I både Ludvigs och Elisabeths arkiv finns handlingar rörande undervisning. Båda var radikala och nytänkande i fråga om undervisning, vilket särskilt märks bland Elisabeths planering av lektioner och föreläsningar, vilka ofta behandlade, för tiden tabu-belagda ämnen så som sexualkunskap.

Ludvigs handlingar behandlar ofta kristendom och teologiska frågeställningar. Han gav också ut artiklar i dessa ämnen och även böcker. Manuskripten finns bevarade i hans arkiv. Det finns nedtecknade minnen från både Katrineberg och Matarengi, författade av Ludvig, Elisabeth och dottern Marie-Louise. Elisabeth skrev också en bok med titeln "Så minns jag det", som handlar om tiden som folkhögskolelärarinna.

Bland de mest intressanta handlingarna märks Ludvigs och Elisabeths engagemang för att hjälpa judiska flyktingar undan nazisterna 1939-1942. Brev och andra handlingar rörande denna verksamhet finns bevarade i Ludvigs arkiv. Ludvigs farbror Gustaf de Vylders arkiv är också intressant. Gustaf de Vylder var entomolog och reste i mitten av 1800-talet till Afrika för att där studera insekter. Hans reseskildring som handlar om tiden i Afrika med alla äventyr han var med om där, finns i arkivet. Den gavs ut postumt, vilket ombesörjdes av Klas de Vylder.

De Vylders släktarkiv är intressant för den som vil fördjupa sig i den tidiga folkhögskolerörelsen i Sverige men också i ett större 1900-talsperspektiv.

Kristina Lauridsen
April 2019

Kontroll

Skapad2019-03-28 16:07:25
Senast ändrad2019-04-25 11:23:43

Nyheter

den 30 maj 2024
Riksarkivet öppnar nya möjligheter med AI
Varför jobbar Riksarkivet med artificiell intelli...


den 29 maj 2024
Demografisk databas södra Sverige (DDSS) integreras med Digitala forskarsalen
Brukar du använda webbplatsen ddss.nu? Innehållet...


Tidigare nyheter