bild
Arkiv

Stockholms sjömanshus


Kortfattad historik

Som en följd av det år 1748 utfärdade Reglementet för Coopvaerdie-Skeppare och Skepps-folk inrättades samma år ett sjömanshus i Stocholm. Stockholms sjömanshus blev det första i Sverige som snart skulle följas av flera. I nämnda reglemente stadgades i Artikel VI om inrättandet av ett sjömanshus. Detta skulle främst ha hand om registrering och mönstring av sjöfolk samt underhålla pensionerat sjöfolk och betala ersättning åt dem, som lidit skada till hälsan under resa.

Sjömanshusets ekonomi skulle finansieras genom att samtliga besättningsmedlemmar på svenska fartyg vid varje hemkomst till Sverige skulle inbetala ett visst belopp av sin hyra till sjömanshuset (§ 1). Även redare och ägare av skepp som återkom från utrikes ort fick erlägga en viss avgift beräknat efter fartygets lästetal, 12 öre kmt per läst (§2). Även en viss del av utdömda böter och frivilliga avgifter vid sjömål skulle tillfalla sjömanshuset, samt en årlig kyrkokollekt. (§§3-5).

Enligt reglementet skulle Stockholms sjömanshus förvaltas av fem handelsmän, vilka var redare, samt två kofferdiskeppare. Direktionen var oavlönad (§6). Det handlande borgerskapet av skeppsrederierna och de utrikes seglande kofferdikaptenerna skulle välja sina representanter i direktionen inför magistraten i Stockholm. Valet skulle ske med slutna sedlar (§7). Sjömanshusets första direktion valdes den 18 maj 1748 (Sekreterarens ekonomiprotokoll 1748 sid 148). Bland de i protokollet uppräknade närvarande finner man representanter för Stockholms då ledande handelshus, Clason, Indebetou, Plomgren och Tottie m.fl. Den valda direktionens första sammanträde ägde, enligt protokollet, rum den 30 november 1748.

Förutom av ombudsman, eller waterschout som denne även kallades, skulle sjömanshusets betjäning bestå av en bokhållare och två vaktmästare. Om skeppsombudsmannen stadgades i en särskild artikel i reglementet. (Art. VII).

De första åren huserade Stockholms Sjömanshus i olika hyrda lokaler nära Skeppsbron. År 1788 inköpte Sjömanshuset fastigheten Callista nr 1, Gaffelgränd 1, av direktör Carl Gottfrid Küsel. (Köpebrev 28.2 1788). Stockholms Sjömanshus residerade sedan på Gaffelgränd 1 ända fram till 1964. Sjömanshuset upphörde som självständig institution 1961, varom närmare nedan.

Förutom de ur sjöfarstssynpunkt rent administrativa uppgifterna, såsom rekrytering och registrering av personal till handelsflottan, anlitades Stockholms Sjömanshus av olika myndigheter.

Kommerskollegium remitterade efter Sjömanshusets instiftande allt oftare ärenden rörande sjöfart och sjöfolk till sjömanshusdirektionen. Denna fick även i vissa fall befogenhet att verkställa beslut i sådana ärenden. Under vissa perioder fick sjömanshuset i uppdrag att vara Stockholms uppbördskommissarier bejälpliga vid indrivande av skatt från sjömän. I en kunglig förordning given den 3 juli 1811 stadgades att även sjöfolk skulle erlägga fattigvårdsavgift, varvid sjömännen indelades i fyra klasser efter inkomst. Även denna avgift skulle sjömanshusen uppbära.

Från år 1751 handlade Stockholms Sjömanshus direktion även sjömännens lönefrågor. Man kan i arkivalierna följa upp de olika hyrorna ända fram till och med 1961.

Några ytterligare arbetsuppgifter som lades på Stockholsm sjömanshus var handhavandet av Nationalkassan (se nedan) samt navigationsskolan i Stockholm. Det var framför allt uppbörden av skolans föreståndares lön. Dennes lön skulle nämligen dels betalas genom en särskild avgift från rederierna, dels genom tillskott från stadens kassa och sjöassuranskompaniet. I instruktionen för Navigationsskolan, utgiven den 8 augusti 1774, stadagades om föreståndarens avlöning. På grundval av denna beslöts att rederierna skulle betala 4 öre kmt per läst och fartyg, vilken avgift Sjömanshuset skulle uppbära.

Navigationsskolan i Stockholm förstatligades i samband med de nya bestämmelser rörande statliga navigationsskolor som utgavs den 7 april 1841 (SFS 1841 nr 14). Den särskilda navigationsskoleavgiften fortsatte dock sjömanshuset att uppbära. Den skulle användas som tillägg i lönen åt Stockholms navigatinsskolas biträdande lärare. År 1858 uppbars ett öre per läst å från Stockholm utgående fartyg. Fram till år 1875 gällde detta samtliga fartyg som utgick från Stockholm. Därefter endast de fartyg som var registerade i Stockholm. Avgiften slopades år 1884.

Även om Sjömanshusets direktion ofta tillfrågades i sjöfartsärenden av kommerskollegium eller särskilda kommittéer och utskott bestod dock dess huvudsakliga arbete av Sjömanshusets ekonomiska förvaltning, ett förhållande som klart framgår av protokollen.

Det tidigare omnämnda kofferidreglementet år 1748 var i kraft ända till den 1 januari år 1871 då ett nytt sjömanshusreglemente utgavs. Direktionen förändrades endast obetydligt genom det nya reglementet. Enda skillnaden var att skeppsredarnas antal i direktionen bestämdes till fyra i stället för tidigare fem. Även i fortsättningen valdes direktionen inför Stocholms magistrat. Mandatperioden var fortfarande tre år.

Det från år 1841 gängse bruket att sjöfolk på- och avmönstrade på Sjömanshuset stadfästes i reglementet 1870. Sjömanshusen skulle handha såväl sjöfolkets som fartygens inskrivningsregister samt tillse att vederbörliga mönstringsböcker fördes. På så sätt hade Stockholms sjömanshus funktion ändrats från att huvudsakligen ha varit en social understödsinrättnning till att bli ett statligt sjöfartsorgan.

Därpå följande förordning rörande rikets sjömanshus utkom den 13 juli 1911. Antalet ledamöter i direktionen minskades sedermera till fem. Ännu 1911 skulle ledamöterna utses genom val inför Stockholms magistrat. Detta förhållande ändrades senare till att kommerskollegium efter förslag från berörda institutioner utsåg sjömanshusdirektionen. Den sista förordningen före 1960 rörande rikets sjömanshus verksamhet utkom den 9 juni 1939 (SFS nr 306).

År 1960 framlade Kungl. Maj:t till riksdagen en den 25 mars 1960 daterad proposition med förslag till ny författning rörande registrering och mönstring av sjömän. Enligt propositionen (nr 124 år 1960) skulle rikets sjömanshus minska från 30 till 19. Administrativt skulle sjömanshusen samordnas med sjömansförmedlingar och arbetsförmedlingen vara administrativ chefsmyndighet. I samband med omorganisationen skall staten överta det ekonomiska anvaret. Propositionen vilade på en utredning gjord av en år 1946 tillsatt sjömanskommittée. Kommittéens betänkande framlades den 25 juni 1957 (SOU 1957:29). Därefter utsågs kanslichefen hos statens handelslicensnämnd att med hjälp av tre experter verkställa utredning och framlägga förslag rörande ny organisation i samband med förmedling av arbete för sjömän samt mönstring och registrering.

Den 8 september 1959 framlade utredningsmannen sitt betänkande varefter det gick på remiss för yttrande av berörda verk och institutioner.

Den till riksdagen framlagda propositionen remitterades tillsammans med i ärendet väckta motioner till andra lagutskottet, som i sitt utlåtande daterat den 12 maj 1960 (nr 43 år 1960) lämnade till riksdagen förslag till förordning om registrering och mönstring av sjömän.

Den 1 juli 1961 trädde den nya förordningen (SFS 1961 nr 87) i kraft, varvid Stockholms Sjömanshus upphörde att fungera som en självständig institution.

För utförligare studier rörande Stockholms Sjömanshus historia rekommenderas främst den till Sjömanshusets 300-års jubileum utgivna boken "Stockholms Sjömanshus 1748-1948" författad av Sven Gerentz.

Stockholm den 23 august 1972

Ulla Johanson
Arkivarie

 Serier (82 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
A IProtokoll, huvudserienProtokoll finns även i Handlingar rörande sjömanslådan, Handlingar rörande Nationalkassan och Verifikationer. Ett antal protokoll är sedan äldre tider löst inlagda i vederbörande inbundna årgång. Denna ordning har bibehållits med anmärkning om detta i förteckningen. I protokollen är även handlingar inbundna. 
A IIJustitie- eller apartprotokollInnehåller klagomål över sjöfolk, förhörsprotokoll m m. 
B IRegistratur 
B IIKopieböckerIntygsböcker utvisande tjänstgöring. 
C IAllmänt diariumSamtliga volymer inbundna. 
C IIOmbudsmannens diarium 
C IIIDiverse diarierSamtliga volymer inbunden. 
D I aMönstringsrullor, utmönstringsböckerOlika samtida ryggtitlar, t o m 1800 kallad utmönstringsbok därefter omväxlande mönstrings- bok, utmönstringsbok, förhyrningsbok, Sjömanshusets mönstringsbok, 1834 - 1838 inmönstringsbok, 1835 - 1885 endast årtal på ryggen.
Fr o m 1886 kallad mönstringsbok.
Samtliga volymer inbundna. Innehåll: Fartygens namn och lästetal, befälhavarens namn (ibland hemvist och hyra), underbefäls och besättnings namn, födelseort, ålder, civilstånd, hyra (ibland även utseende) fartygens destination och hemkomst. Fr o m 13 juni 1848 även avmönstring.
Serien avslutad
 
D I bManskapsregister till mönstringsböcker, inmönstringsböckerOlika samtida ryggtitlar. T o m 1800 kallad inmönstringsbok därefter växlande namnregister och namnrulla.
Fr o m 1834 endast årtal på ryggen. Samtliga volymer inbundna. Innehåller huvudsakligen (varierande i olika årgångar) sjömännens namn, befattning ombord, ålder, civilstånd, hemvist, födelseort samt tjänstetid.
Serien upphört. Fr o m 1871 ingår denna serie i D I c, inskrivningsregister.
 
D I cInskrivningsregisterFortsättning av serie D I b.
Samtliga volymer inbundna.
Fr o m 1871 tryckta formulär; Register å sjöfolk, inskrivet vid sjömanshuset i --- stad.
Innehåller följande huvudrubriker: År; inskrivningsdag; inskrivningsnummer; namn; födelseår, månad, dag; födelseort; kyrkoskrivningsort, namn å den inskrivnes föräldrar, tjänstgöring enligt folium i distriktets mönstringsbok för varje år; tjänstgöring enligt meddelanden från andra Sjömanshus samt befälhavares å mönstringsfria fartyg redogörelser; avförd ur registret.
Serien avslutad. Fr o m juli 1939 registerkort.
 
D I dManskapsregister över sjömän inskrivna å främmande sjömanshusSamtliga volymer inbundna. Innehåller namn, tjänste- befattning, födelseår, sjömans-
hus, nummer (hos resp. sjömans-
hus) samt hänvisning till folio i mönsteringsboken. Upptar även namn på sjömän som varit inskrivna vid annat sjömanshus eller ej lämnat uppgift därom.
Serien avslutad.
 
D I eRullor insända till Stockholms sjömanshus från främmande sjömanshusSerien upphört. Fr o m 1876 är dessa rullor inbundna tillsammans med mönstringsrullorna, sist i varje volym, se serie D I a volym 130 f.f. 
D I fInskrivningsböckerKronologiskt förda efter inskrivning. Upptar inskrivningsnummer, namn, inskrivningsdatum, födelsetid och ort, fol. i mönsteringsboken (ser. D I a) samt förändringar i tjänsten. Inbundna. 
D I gRegister å sjömän 
D I hFörteckning å rymda sjömänSerien avslutad. 
D I iFörteckning över styrmän och sjömän som erhållit gratialerSerien avslutad. 
D IILiggare över befälhavareSerien avslutad. 
D III aRegister över fartyg tillhörande Stockholms sjömanshus distrikt eller Stockholms tulldistriktSerien avslutad. 
D III bRegister över Stockholms Stads fartyg 
D IVLiggare över deponerade medel och effekter 
D VPostböckerSerien avslutad. 
D VIManskapsförteckningar 
E IKungl. brev skrivelser från myndigheter 
E II aÖvriga inkomna skrivelser och korrespondens, allmänna serien StamserienEfter år 1948 är serien uppdelad i smärre serier märkta "D", "M", "V", "D F", och "M V".
D=Diverse, F=förfrågningar angående registrerade, M=mönstringsförrättarens korrespondens, V=Värnpliktsärenden
 
E II bÖvriga inkomna skrivelser och korrespondens, allmänna serien D-serienFortsätter i D, F-serien 
E II cÖvriga inkomna skrivelser och korrespondens, allmänna serien M-serienFortsätter i M, V-serien 
E II dÖvriga inkomna skrivelser och korrespondens, allmänna serien V-serienFortsätter i M, V-serien 
E II eÖvriga inkomna skrivelser och korrespondens, allmänna serien D, F-serienAvslutad 
E II fÖvriga inkomna skrivelser och korrespondens, allmänna serien M, V-serienSerien avslutad 
E II gOmbudsmannens korrespondensSerien avslutad 
E III aRullor för inrikes sjöfartRullor insända till Stockholms Sjömanshus.
Lösa blad förvarade i arkiv- kartonger. Olika tryckta formulär. Allmännast förekommer rubriker: Påmönstringsdag, tjänstebefattning, ålder, hemort, civilstånd, hyra samt egenhändig namnteckning. Ej registrerade. Ordnade kronologiskt efter datum för påmönstring.
Serien avslutad
 
E III bRullor för in- och utrikes sjöfartAlfabetiskt ordnade efter befälhavarens namn 1842-1862, därefter ordnade efter fartygens namn.
Fr o m 1940 består rullorna av böcker upplagda efter fartyg med i regel en bok per fartyg per år. Stockholms Sjömanshus har utarbetat register över dessa rullor efter fartygens namn.
 
E III cPassjournal och pass 
E IV aGratialansökningarEnstaka ansökningar, från äldre tid, finns även inbundna bland protokollen. Innehåller prästbetyg, andra betyg och intyg samt meritförteckningar.
1941-1946 saknas. Serien uppgår i E IV b.
 
E IV bGratialansökningar och ansökningar ur fonderSerien avslutad. 
E IV cAnsökningar om återinträde i Stockholms SjömanshusSerien avslutad 
E V aInskrivningsbetygT o m år 1817 är volymerna benämnda "inskrivnings" eller "ingivna bevis" därefter varierar benämningar såsom "ingivna betyg", "antagningsbevis", inlämnade avskedsbetyg, "respass" och "betyg och orlofssedlar". Volymerna innehåller bl a ansökningar, tillståndsbevis av föräldrar och målsmän, tjänstebetyg, fräjdebetyg, prästbetyg, respass, läkareattester.
Serien avslutad.
 
E V bTjänstgöringsbetyg, huvudserienÅren 1922-1944 innehåller serien endast betyg utfärdade av eget sjömanshus. Betyg från främmande sjömanshus se E V c. Åren 1922-1943 upptas endast manliga, svenska sjömän. Betyg för kvinnliga och utländska sjömän se E V d. Serierna E V c-d uppgår
fr o m 1944 respektive 1945 i denna serie. Kronologiskt ordnade under respektive efternamns begynnelsebokstav.
Serien avslutad
 
E V cTjänstgöringsbetyg utfärdade av främmande sjömanshusSerien uppgår i E V b. 
E V dTjäntgöringsbetyg för kvinnliga och utländska sjömänSerien uppgår i E V b. 
E VIRymningsanmälningarSerien avslutad 
E VIISkrivelser och meddelanden rörande Undersöknings- och Bestraffningsnämnden "UBN" 
E VIIISkeppsdagböckerSamtliga volymer utom volym 1 inbundna 
E IXAnmälan från främmande sjömanshusSamtliga volymer inbundna
Serien avslutad
 
F IHandlingar rörande Sjömanslådan och Nationalkassan 
F IIHjälpkommitténs handlingar 
G I aHuvudböcker och inventarieböcker a) HuvudböckerSamtliga volymer inbundna och registrerade där ej annat anges. 
G I bb) Inventarieböcker 
G II aJournaler, huvudserieSamtliga volymer inbundna. 
G II bSpecialjournaler 
G III aInkomstkassaböckerSamtliga volymer inbundna. 
G III bUtgiftskassaböcker1809-1874, 1885-1961 finns kassaböcker över utgifter även i verifikationerna, serie G IX a, inbundna månadsvis. Ombuds- mannens specificerade räkningar å utgifter 1748-1961 i verifika- tionerna. Samtliga volymer inbundna. 
G III cBankräkningarSe även under G IV, Strödda räkenskaper.
Samtliga volymer inbundna.
 
G III dBalansböckerSerien avslutad 
G III eDuplettserierSamtliga volymer inbundna 
G IV aKontraböcker med apotekSerien avslutad. 
G IV bLiggare över Stockholms Sjömanshus' konto rörande Riksgäldsobligationer och sedlarSerien avslutad 
G IV cStockholms Sjömanshus' allmänna räkning med Göta Kanals diskontoverk 
G IV dBevillningsböcker för styrmän och sjömänSamtliga volymer inbundna
Serien avslutad.
 
G IV eRedogörelser för bevillnings- och fattigvårdsavgifter m m. 
G IV fLiggare över influtna kronoutskylderUpptar kronoutskylder för styrmän och sjömän. Samtliga volymer inbundna, ej registrerade.
Serien avslutad.
 
G IV gDagjournaler och sportellistorSerien avslutad. 
G IV hFörhyrningsspecialerSamtliga volymer inbundna.
Serien avslutad.
 
G IV iLiggare över hyresavgifter till främmande sjömanshusSerien avslutad. 
G IV kKassabok för "Sparbössan" 
G IV lDiverse räkenskaper rörande reparartioner och omkostnader för fastigheten Gaffelgränd 1, kvarteret Callista nummer 1 
G IV mLiggare över depositionerSerien avslutad. 
G IV nMatriklar över Stockholms sjömanshus' låne- och värdehandlingarTidsangivelserna gäller i matriklarna införda ränte- betalningar. 
G IV oStockholms sjömanshus och Nationalkassans lånekonto 
G VLiggare över tonavgifterSamtliga alfabetiskt uppställda efter båtar. 
G VI aGratialer Kaptener, styrmän och sjömän1810-1839 är volymerna titulerade "Pensionsstat för Skeppare, Styrmän och Matroser", 1840-1885 titulerade "Gratialstat för Skeppare, Styrmän och Sjömän", samt 1885-1918 "Gratialer för kaptener, styrmän och sjömän".
Samtliga volymer inbundna. Årliga pensionsbelopp och dödsdata antecknade.
Serien avslutad.
 
G VI bGratialer Kaptens- och styrmänsänkor1810-1839 är volymerna titulerade "Pensionsstat för skeppare, styrmänsänkor", 1805-1809, 1840-1885 titulerade "Gratialstat för Skeppare- och Styrmansänkor", 1885-1918 "Gratialer till Kaptens och Styrmansänkor".
Samtliga volymer inbundna.
Serien avslutad.
 
G VI cGratialer Sjömansänkor1815-1839 är volymerna titulerade "Pensionsstat för sjömäns änkor", 1840-1885 titulerade "Gratialstat för sjömäns änkor", 1885-1918 "Gratialer för sjömansänkor".
Samtliga volymer inbundna.
Serien avslutad.
 
G VI dExtra gratialstaten för skeppare och skeppsänkorSerien avslutad. 
G VI eUppgifter rörande utbetalda gratialerSamtliga volymer alfabetiskt uppställda, inbundna.
Serien avslutad.
 
G VI fMatrikel över gratialister 
G VII aVerifikationer till huvudböckernaSamtliga volymer inbundna där annat ej anmärkes.
Innehåller bl a ombudsmannens räkningar, hyres- och läste- avgifter, sammandrag över inkomster, utanordningar, uträkningar över avgifter till Sjömanshuset (t o m 1780) bankkvitton, influtna medel från främmande sjömanshus, präst- och andra betyg samt släkt- utredningar.
 
G VII bVerifikationer till depositionsräkningarSerien avslutad. 
G VII cRedovisningar med kvittenser för avlidna sjömän samt diverse kvittonSerien avslutad. 
H IStatistik över Stockholms stads och tulldistrikts fartygSerien avslutad. 
H IIDiverse statistiska uppgifter 
ÖÖvriga handlingar 

Nyheter

den 30 maj 2024
Riksarkivet öppnar nya möjligheter med AI
Varför jobbar Riksarkivet med artificiell intelli...


den 29 maj 2024
Demografisk databas södra Sverige (DDSS) integreras med Digitala forskarsalen
Brukar du använda webbplatsen ddss.nu? Innehållet...


Tidigare nyheter