bild
Arkiv

Socialstyrelsen Byrån för psykiatrisk sjukvård

Socialstyrelsen

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420267/52
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/7ydL0RENC2JCdVAvsFL0M6
ExtraID420267.52
Omfång
47,5 Hyllmeter  (-)
Datering
19681981(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmSekretess enligt OSL 21:1 jmf 25:1
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Innehåll

Inledning (äldre form)BYRÅN FÖR PSYKIATRISK SJUKVÅRD (SN 3) 1968 - 1981

Byrån för psykiatrisk sjukvård, SN 3, bildades 1968 i samband med sammanslagningen av Medicinalstyrelsen och ”gamla” Socialstyrelsen. Innan 1968 hade byråns verksamhet bedrivits av Medicinalstyrelsens Mentalsjukvårdsbyrå.

SN 3 var verksam under en period av stora förändringar av den svenska psykiatriska vården. Under 1950- 1960- talet hade antalet vårdplatser på stora institutioner ökat drastiskt. En stor del av vården inriktade sig på varaktigt omhändertagande av psykiskt sjuka. Idéerna om varaktigt omhändertagande byttes under 1970- talet ut mot idéer om öppen vård där patienterna skulle integreras så mycket som möjligt i samhället. Samtidigt som vårdpedagogiken och utvecklingen av psykofarmaka under 1950- och 1960- talet gjorde nya behandlingsmetoder möjliga.

1970- talet var präglad av undersökningar och utredningar rörande den psykiatriska vården, där man lade grunden för avinstitutionaliseringen som skulle fortsätta under 1980- och 90- talet. Antalet patienter på mentalsjukhus sjönk under en period på dryga 25 år, mellan 1960- talets slut och 1994 från 26,000 till 2,000 patienter.

Under 1970- talet skedde det även en omfattande utbyggnad av den psykiatriska vården i Sverige, där man ville bygga psykiatriska avdelningar ute i regionerna. Trots den nya skepsisen mot de stora institutionerna och den regionala utbyggnaden fortsatt antalet patienter på de stora centraliserade psykiatriska sjukhusen vara högt under hela byråns verksamhetstid. Den stora minskningen av antalet patienter började i huvudsak under 1980- talet, då antalet vårdplatser halverades.

Byrån för psykiatrisk sjukvård handlade ärenden rörande allmänpsykiatriska vårdfrågor, öppen och sluten psykiatrisk vård, mentalhygien, vissa personalärenden, prioritering av byggnadsarbeten för psykiatrisk sjukvård, planering av den psykiatriska vårdorganisationen samt vissa administrativa ärenden och ärenden rörande rättspsykiatriska frågor.

Överinspektören för den psykiatriska sjukvården var administrativt knuten till byrån. Anhöriga kunde vända sig till överinspektören med klagomål eller synpunkter på den psykiatriska vården. Överinspektören beslöt också om sjukhusplacering av dömda till rättspsykiatrisk vård och vissa andra placeringsfrågor, samt för återförande till hemlandet av psykiskt sjuka som vårdats enligt lagen om beredande av sluten psykiatrisk (LSPV) vård i vissa fall, föregångaren till lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och rättspsykiatrisk vård (LRV). Överinspektören bedrev också tillsyn av och bevakade efterlevande av LSPV.

De personalärenden byrån handlade rörde sig om förslag till tillsättelse av överläkaretjänster, förordnanden av utländska läkare och frågan om deras rätt att utfärda vårdintyg för intagning enligt LSPV. Vissa andra frågor rörande kompetens- och dispensfrågor handlades också på SN 3.

Byrån för psykiatrisk sjukvård fullgjorde också Socialstyrelsens roll som tillsynsmyndighet gentemot den psykiatriska sjukvården, i såväl Landstingens som i enskildas regi, och byrån var aktiv i det utvecklingsarbetet som bedrevs inom psykiatriska sektorn under sin verksamhetstid. Man genomförde omfattande studier, gav ut råd och anvisningar och var aktiva i beslutandeprocessen om utbyggnad av den psykiatriska vården.

Under åren 1968 - 1971 låg Rättsläkarrådets rättspsykiatriska sektion under Byrån för psykiatrisk sjukvård, och deras handlingar från denna periden finns i byråns arkiv. Våren 1972 bildades ett nämndkansli, som tog över det administrativa ansvaret för olika råd och nämnder, och därmed samlades Rättsläkarrådets olika sektioners handlingar till ett arkiv. För mer information, se Rättsläkarrådets arkivbeskrivning. SN 3 fortsatte dock att handlägga vissa frågor rörande rättspsykiatri och ansvarade för policy och utvecklingsfrågor samt fungerade som Socialstyrelsens interna remissinstans för rättspsykiatri.

Organisatoriska placeringar och förändringar
Under tiden 1915 - 1967 låg ansvaret för den psykiatriska sjukvården på Hospitalbyrån (verksam 1915 - 1930) sedan vid Sinnessjukvårdsbyrån (verksam 1931 - 1958) och slutligen var Mentalsjukvårdsbyrån (verksam 1959 - 1967) ansvarig. Under åren 1968 - 1972 ingick Rättsläkarrådets rättspsykiatriska sektion som en del av SN 3. Efter 1981-06-30 togs byråns ansvarsområden över av Byrån för psykiatrisk vård, HS 4.

Arkivet
Arkivet består huvudsakligen av handlingar från
verksamhetsperioden 1968 - 1981. Det finns undantag från detta. Handlingar rörande
kommunala och enskilda vårdhem, F I, innehåller handlingar från så tidigt som 1930- talet fram till sent 1980-, och möjligen även tidigt 1990- tal. Här verkar man valt att hålla ihop handlingarna rörande de olika vårdhemmen, oberoende av Medicinalstyrelsens och senare Socialstyrelsens olika omorganiseringar.

Investeringsplaner för den psykiatriska sjukvården, volym 1 i serie F V (övriga ämnesordnade handlingar) innehåller material som påbörjades 1966, men avslutades under 1972. Man har då valt att hålla ihop projekthandlingarna.

Serie B II innehåller även koncept från Nykterhetsvårdsbyrån, SN 4 för perioden 1968 - 1969. Det har inte varit möjligt att återföra koncepten till rätt byrå då de har blivit inbundna i samma band.

Sökingångar
Många av Socialstyrens tidiga arkivföreteckningar har karaktären av arkivbildningsplan snarare än en arkivförteckning. Detta medför att det finns hänvisningar till andra arkivs serier som antingen kan vara gallrade eller ”tomma”, man har gjort en serie där inga handlingar slutligen arkiverats. Detta medför att hänvisningar till och från andra arkiv inte alltid är korrekta, eller kan leda ut i ”tomma intet”.

Diarier och register till diarier finns som olika C serier, med diarieförda handlingar som E och F serier. Koncept finns som olika B serier.

Ärenden som pågått under en längre tid kan ha flera diarienummer. För att vara säker på att få med alla handlingar bör man söka på alla ärendets diarienummer.

Många handlingar är arkiverade länsvis efter systemet med bokstäver som länskoder, för att underlätta sökningen i arkivet ligger en lista över länskoder som bilaga till arkivbeskrivningen.

Sökingångar handlingar rörande kommunala och enskilda vårdhem
Serien med dossier rörande kommunala och enskilda vårdhem innehåller handlingar från Medicinalstyrelsens Sinnessjukvårdsbyrå och Mentalsjukhusbyrå, sant från Byrån för psykiatrisk vård, HS4.

Handlingarna sträcker sig från 1930- tal till sent 1980- eller tidigt 1990- tal. Serien verkar ha arkivlagts vid inaktuellitet, något som leder till viss oreda. Det kan mycket väl finnas handlingar från sjukhemmen som listas i arkivförteckningens första 14 volym även i volym 15 - 56, där ordningen sedan är alfabetisk efter län.

Hänvisningar till andra arkiv
Föregångare under Kungl. Medicinalstyrelsen:
Medicinalstyrelsen, Hospitalsbyrån (1915-1930)
Medicinalstyrelsen, Sinnessjukvårdsbyrån (1931-1958)
Medicinalstyrelsen, Mentalsjukvårdsbyrån (1957 - 1967, ArkivID 109)
Rättspsykiatriska nämndens arkiv

Efterföljare från 1. januari 1972:
Rättsläkarrådet (ArkivID 418)

Efterföljare från 1 juli 1981:
Byrån för psykiatrisk vård, HS 4 (ArkivID 524)

Arkivbeskrivning och tilläggsförteckning har upprättats av projektarkivarie Hanna Höie 2008-01-24. Digitaliserad i Riksarkivet i september 2008 av Louise Cederwall Lindström

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Skapad2008-06-18 14:41:03
Senast ändrad2018-11-12 17:24:29

Nyheter

den 30 maj 2024
Riksarkivet öppnar nya möjligheter med AI
Varför jobbar Riksarkivet med artificiell intelli...


den 29 maj 2024
Demografisk databas södra Sverige (DDSS) integreras med Digitala forskarsalen
Brukar du använda webbplatsen ddss.nu? Innehållet...


Tidigare nyheter