bild
Arkiv

Socialstyrelsen Sjukhusbyrån

Socialstyrelsen

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420267/51
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ooSagJiJUKsrama0ozRFe6
ExtraID420267.51
Omfång
63,9 Hyllmeter  (-)
Datering
19681981(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Socialstyrelsen (1913)
Alternativa namn: Kungl. Socialstyrelsen
Alternativa namn: SoS
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Inledning (äldre form)SJUKHUSBYRÅN (sn 2) 1968 - 1981

Sjukhusbyrån (SN 2) bildades 1968 i samband med sammanslagningen av Medicinalstyrelsen och ”gamla” Socialstyrelsen. Innan 1968 hade verksamheten bedrivits vid Medicinalstyrelsens sjukhusbyrå. Sjukhusbyrån har rötter tillbaks till 1913.

Sjukhusbyråns arbetsområden bestod av allmänna frågor rörande somatisk- akut och specialistvård, frågor om sjukvårdsplanering, inrättande av läkartjänster, inspektioner, råd och anvisningar m.m. Man sysslade också med byggnadsfrågor inom sjukvården, patientärenden, personalärenden som förordnanden av läkare, förslag till överläkaretjänster, tjänsteårsinrättningsärenden, kompetens- och behörighetsfrågor, anståndsärenden, besvärsärenden m.m. Byrån arbetade också med sjuktransportsorganisationen och rättsmedicinska och rättskemiska frågor.

Byrån var verksam under en period då vården i Sverige expanderade kraftigt, man byggde ut och omorganiserade. Under de tretton år Sjukhusbyrån var verksam förändrades många av byråns ansvarsområden. Det har dock i efterhand varit svårt att få fram hur byrån förändrades sedan mitten av 70- talet.

Från början var byrån indelad i fem enheter:

1. Enheten för sjukvårdsjuridiska frågor som handlade ärenden om tillämpning av sjukvårdslagen och andra författningar rörande sjukhus och öppen specialistvård. Enheten utarbetade också remissvar och medverkade i andra enheters remissyttranden rörande sjukvårdsjuridiska frågor.

2. Enheten för medicinsk rådgivning och tillsynsverksamhet utarbetade ”råd och anvisningar” i medicinska frågor samt inspektionsverksamhet och annan tillsyn av den sjukvård byrån ansvarade för samt för sjuktransporter. Enheten svarade också på frågor från patienter rörande sjukvård, och handläggning av klagomål på väntetider inom vården.

3. Enheten för resursfördelning och därmed sammanhängande frågor handlade ansökningar om inrättande av läkartjänster. Under delar av 70- talet rådde det stor läkarbrist, och Socialstyrelsen samlade inkomna ansökningar till årliga provningar av vilka områden i landet som hade störst behov. Enheten utarbetade också ”råd och anvisningar” i vårdorganisatoriska frågor, man handlade vissa frågor vid statens rättsmedicinska laboratorium och rättsläkarstationer som inte handlades av Rättsläkarrådets rättsmedicinska sektion. Enheten ansvarade också för vissa frågor rörande sjuktransporter som till exempel utbildning av ambulanspersonal.

4. Enheten för byggnadsfrågor inom sjukvården handlade alla ärenden rörande investering i byggnader som inkom till Socialstyrelsen.
5. Enheten för personalärenden handlade ärenden rörande meritvärdering av läkare, som till exempel värdering av utlandstjänst eller forskartjänstgöring samt förslag till tillsättning av överläkaretjänster. Olika dispensansökningar rörande medicinsk personal och kompetens- och behörighetsfrågor handlades också av enheten.

Indelningen i enheter verkar försvinna under 1970- talet, för att ersättas av ”informella arbetsgrupper”, som i stort sysslade med samma frågor som de tidigare enheterna. Däremot verkar enheten för resursfördelning ha spelat ut sin roll efter regeringens program för fördelning av läkare upphörde 1975. I stället verkar arbetet med handläggning av klagomål från patienter ha ökat i omfång.

Under åren 1968 - 1971 låg Rättsläkarrådets rättsmedicinska sektion under SN 2, och deras handlingar finns i byråns arkiv. Våren 1972 bildades ett nämndkansli, som tog över det administrativa ansvaret för olika råd och nämnder, och därmed samlades Rättsläkarrådets olika sektioners handlingar till ett arkiv. För mer information, se Rättsläkarrådets arkivbeskrivning.

Socialstyrelsens rådgivande nämnd för medicinteknisk säkerhet bildades 1977, efter en utredning som SN 2 ansvarat för. Nämndens handlingar finns som en del av SN 2s arkiv.

Organisatoriska placeringar och förändringar
Innan 1968 Medicinalstyrelsens sjukhusbyrå. Under 1968 - 1972 var Rättsläkarrådets rättsmedcinska sektion underlagd byrån, innan dess olika sektioner samlades till en organisation 1972. Efter 1981 övertogs majoriteten av Sjukhusbyråns arbetsuppgiter av Byrån för läns- och regionsjukvård, HS2.


Arkivet
Arkivet omfattar i huvudsak tiden mellan 1968 och 1981. Vissa enstaka handlingar från Medicinalstyrelsens tid förekommer dock. Detta rör sig om ambulansärenden F II, Systematisk planering av patientgenomströmningen inom den slutna vården FXII och vissa handlingar från Socialstyrelsens arbetsgrupp för medicinteknisk säkerhet, som alla innehåller handlingar från mitten på 60-talet. Serie DV, Register över enskilda sjukhem, sträcker sig över tiden 1929 - 1970. Register över medicine kandidater D III överfördes till Byrån för läns- och regionsjukvård, HS2 1981.

Sökingångar
Många av Socialstyrens tidiga arkivföreteckningar har karaktären av arkivbildningsplan snarare än en arkivförteckning. Detta medför att det finns hänvisningar till andra arkivs serier som antingen kan vara gallrade eller ”tomma”, man har gjort en serie där inga handlingar slutligen arkiverats. Detta medför att hänvisningar till och från andra arkiv inte alltid är korrekta, eller leder ut i ”tomma intet”.

Diarier och register till diarier finns som olika C serier, med diarieförda handlingar som E och F serier. Koncept finns som olika B serier.

Vissa av Rättsläkarrådets handlingar kan ha överförts till Rättsläkarrådets arkiv, utan att detta står noterat i diariet. Handlingar rörande medicinteknisk säkerhet som inkommit innan
Socialstyrelsens rådgivande nämnd för medicinteknisk säkerhet bildades 1977. Handlingar i ärenden rörande medicinteknisk säkerhet som inkommit innan dess kan ha överförts till deras handlingar i efterhand. Även här kan noteringarna i det ursprungliga diariet vara bristfälliga.

Ärenden som pågått under en längre tid kan ha flera diarienummer. För att vara säker på att få med alla handlingar bör man söka på alla ärendets diarienummer.

Många handlingar är arkiverade länsvis efter systemet med bokstäver som länskoder, för att underlätta sökningen i arkivet ligger en lista över länskoder som bilaga till arkivbeskrivningen.

Hänvisningar till andra arkiv
Föregångare under Kungl. Medicinalstyrelsen:
Sjukhusbyrån (ArkivID 107)
Rättsmedicinska nämndens arkiv

Efterföljare från 1. januari 1972:
Rättsläkarrådet (ArkivID 418)

Efterföljare från 1 juli 1981:
Byrån för läns- och regionsjukvård, HS2 (ArkivID 522)

Arkivbeskrivning och tilläggsförteckning har upprättats av projektarkivarie Hanna Höie 2008-01-11. Digitaliserad i Riksarkivet i augusti 2008 av Louise Cederwall Lindström

Kontroll

Skapad2008-06-18 14:39:34
Senast ändrad2018-11-13 11:02:49

Nyheter

den 30 maj 2024
Riksarkivet öppnar nya möjligheter med AI
Varför jobbar Riksarkivet med artificiell intelli...


den 29 maj 2024
Demografisk databas södra Sverige (DDSS) integreras med Digitala forskarsalen
Brukar du använda webbplatsen ddss.nu? Innehållet...


Tidigare nyheter