bild
Arkiv

Socialstyrelsen Långtidsvårdsbyrån

Socialstyrelsen

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420267/53
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/e0Zqq43sWqEBMIBSQwY3y7
ExtraID420267.53
Omfång
38 Hyllmeter  (-)
Datering
19681981(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Socialstyrelsen (1913)
Alternativa namn: Kungl. Socialstyrelsen
Alternativa namn: SoS
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Inledning (äldre form)LÅNGTIDSVÅRDSBYRÅN (LÅ 1) 1968 - 1981

Långtidsvårdsbyrån (LÅ 1) bildades 1968 i samband med sammanslagningen av Medicinalstyrelsen och ”gamla” Socialstyrelsen. Innan 1968 hade verksamheten bedrivits vid Medicinalstyrelsens sjukhusbyrå. Sjukhusbyrån har rötter tillbaks till 1913.

Under 1900- talets andra hälft byggdes långvården i Sverige ut och perioden präglades av en omfattande diskussion om vård av äldre och långvarigt kroppssjuka. 1951 ålades alla landsting i Sverige att erbjuda vård inom vårdinstitutioner till äldre i behov av detta. Först bedrevs denna vård inom ramen för de anstalter för kroniskt kroppssjuka som fanns, men från och med 1959 fick man inrätta långvårdskliniker vid sjukhusen.

Utvecklingen rörde sig från 1960- talet mot att äldre och somatisk långtidssjuka skulle få allt mer vård i hemmet, samt de hjälpmedel och det stöd man behövde för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Under Långtidsvårdsbyrån verksamhetstid påbörjades en omfattande utbyggnad av sjukhem och stora utbildningsinsatser för att humanisera och förbättra vården för äldre och långtidssjuka.

Servicehusen ersatte i allt större utsträckning de gamla ålderdomshemmen, samtidigt som långvården blev ett område för allt mer medicinsk och pedagogisk specialisering. Långvårdsmedicin, som nu går under namnet geriatrik, blev en egen medicinsk specialitet 1969. Långtidsvårdsbyrån var en aktiv del i detta utvecklingsarbete, och anordnade kurser, deltog på seminarier och konferenser och bedrev en omfattande utredningsverksamhet inom området.

Långtidsvårdsbyrån ansvarade för somatisk långtidssjukvård och rehabilitering samt vård av- och hjälpmedel till funktionshindrade. Byrån bedrev utrednings- och paneringsarbete inom verksamhetsorådet och utarbetade bestämmelser på hjälpmedelsområdet. Byrån var indelad i två sektioner där den ena ansvarade för handikappvård och den andra för långvården.

LÅ 1 handlade ärenden rörande långtidsvård och geriatrik samt medicinsk rehabilitering och handikappvård. Man handlade tillsättningar av läkartjänster, ärenden rörande läkares behörighet samt utövande av läkaryrket och övriga vårdyrken inom byråns verksamhetsområden. Byrån utfärdade legitimationer och handlade behörighetsärenden för sjukgymnaster, och ansvarade för övriga frågor rörande sjukgymnastik och arbetsterapi.

Långtidsvårdsbyrån handlade också ärenden rörande enskilda vårdhem för somatisk långtidssjuka och konvalescenter, samt rörande vården av rörelsehindrade barn. Byrån ansvarade också för frågor rörande hjälpmedel till funktionshindrade och fungerade som kansli för Hjälpmedelsrådet.

Hjälpmedelsrådet bildades 1972 för att hjälpa Socialstyrelsen med bedömningar med frågor rörande hjälpmedel till människor med funktionshinder samt att vara en rådgivande instans i dessa frågor. Rådets handlingar från verksamhetsperioden 1972 fram till rådet lades ned 1975 finns i byråns arkiv.

Under åren 1968 - 1971 låg delar av Rättsläkarrådets allmänmedicinska sektion, där man bedömde pensionsärenden som grundade sig på somatiska arbetshinder, under LÅ 1 och deras handlingar finns i byråns arkiv. Våren 1972 bildades ett nämndkansli, som tog över det administrativa ansvaret för olika råd och nämnder, och därmed samlades Rättsläkarrådets olika sektioners handlingar till ett arkiv. För mer information, se Rättsläkarrådets arkivbeskrivning.

Organisatoriska placeringar och förändringar
Innan 1968 ansvarade Medicinalstyrelsens sjukhusbyrå för Långvårdsbyråns ansvarsområden. De delar av Rättsläkarrådets allmänmedicinska sektion som byrån ansvarade för försvann i samband med omorganiseringen av Rättsläkarrådet 1972. Efter 1981 tog Byrån för långvård, HS 3 över en majoritet av Långtidsvårdsbyråns verksamhet. Frågor rörande legitimering och behörighetsfrågor rörande sjukgymnaster med utländsk utbildning överfördes till Nämnden för utländsk medicinalpersonal, NUM 1989-07-01 och hamnade efter omorganiseringen 1989 hos Byrån för personal och utbildning, FAP 1.

Arkivet
Arkivet består av ca 40 hyllmeter handlingar som huvudsakligen sträcker sig över byråns verksamhetstid 1968-1981. Det finns dock både äldre och yngre handlingar i arkivet. Olika register har används av föregångare, och överförts till LÅ 1.

I serie F I, handlingar rörande sjuk- och vårdhem, finns handlingar åtminstone från 1950- tal och framåt rörande vårdhemmen. Handlingarna sträcker sig fram till mitten på 1980- talet. Man har valt att hålla ihop handlingar rörande hemmen från gamla Medicinalstyrelsens tid och framåt. Även handlingar rörande permobiler och andra hjälpmedel, i serie F III har handlingar från Medicinalstyrelsens tid.

Register över utfärdade legitimationer för sjukgymnaster från och med 1968 har förts vidare till senare byråer, och finns nu i Byrån för läns- och regionsjukvård, HS 2s arkiv, serie D I.

Sökingångar
Många av Socialstyrens tidiga arkivföreteckningar har karaktären av arkivbildningsplan snarare än en arkivförteckning. Detta medför att det finns hänvisningar till andra arkivs serier som antingen kan vara gallrade eller ”tomma”, man har gjort en serie där inga handlingar slutligen arkiverats.

Diarier och register till diarier finns som olika C serier, med de diarieförda handlingarna i E och F serier. Koncept finns som B serier. Rättsläkarrådets diarier finns i serie C III, med de diarieförda handlingarna i E III. Vissa av Rättsläkarrådets handlingar kan ha överförts till Rättsläkarrådets arkiv, utan att detta står noterat i diariet.

Ärenden som pågått under en längre tid kan ha flera diarienummer. För att vara säker på att få med alla handlingar bör man söka på alla ärendets diarienummer.

Många handlingar är arkiverade länsvis efter systemet med bokstäver som länskoder, för att underlätta sökningen i arkivet ligger en lista över länskoder som bilaga till arkivbeskrivningen.


Sökingångar legitimationsansökningar, sjukgymnaster
Alla sjukgymnaster med svensk utbildning fick sin legitimation av LÅ 1. Nämnden för utländsk medicinalpersonal, NUM tog över handläggningen av ansökningar om svensk legitimation för sjukgymnaster med utländsk utbildning från och med 1969- 07-01.

Handlingarna i LÅ 1 ligger i diarienummerordning i serie E I, medan handlingarna i NUMs arkiv ligger i löpnummerordning i serie E II, Sjuksköterskesektionens inkomna handlingar rörande utländska sjuksköterskor m fl. Se vidare arkivbeskrivning för legitimering av sjukgymnaster.

Ett register över nylegitimerade sjukgymnaster med svensk och utländsk utbildning 1968-1982, samt de med utländsk utbildning 1983-1989 ligger i Byrån för läns- och regionsjukvård, HS 2s arkiv, serie D I.

Sökingångar enskilda sjuk- vårdhem
Handlingar rörande enskilda sjuk- och vårdhem ligger både i serie F I, och bland Långtidsvårdsbyråns övriga diarieförda handlingar i serie E I, med dossiernummer 4 - 422. För att vara säker på att man fått fram alla handlingar bör man göra en sökning i båda serierna.

Sökingångar Hjälpmedelsrådet
Hjälpmedelsrådets handlingar ligger hopblandade med Långtidsvårdsbyråns övriga handlingar. Under åren 1974-1975 fördes ett eget diarium för Hjälpmedelsrådet, som ligger i serie C IV, men de diarieförda handlingarna ligger tillsammans med övriga byråns inkomna handlingar i serie E I. Under perioden 1972-1973 diariefördes Hjälpmedelsrådets handlingar tillsammans med Långtidsvårdsbyråns övriga handlingar, och finns i serie C I a, med register i C I b.

Serie B IV Hjälpmedelsrådets utgående handlingar innehåller en volym koncept, samt fyra volym öviga utgående skrivelser. Under åren 1972-1974 finns det postlister i varje volym som en sökingång till dessa handlingar, som består av diarieförda och ej diarieförda skrivelser. Om utgående korrespondens i ett ärende saknas i de dossiélagda handlingarna bör man söka efter dessa handlingar där. För 1975 saknas en postlista, men handlingarna ligger i kronologisk ordning.

Det finns även en volym inkomna handlingar i serie F IV, Handlingar rörande Hjälpmedelsrådet. Som sökingång till denna volym finns postlister i volymen för åren 1972-1974 med en lucka januari - april 1973. Dessa handlingar kan också saknas i bland de dossiélagda handlingarna i serie E I. Även här saknas postlistan för 1975, men handlingarna ligger ordnade kronologiskt.

Handlingar rörande tekniska hjälpmedel till handikappade, serie F I b volym 3 sträcker sig från tiden 1964 - 1981. Dessa ligger sorterade på olika typer av funktionshinder och hjälpmedel.

Hänvisningar till andra arkiv
Föregångare under Kungl. Medicinalstyrelsen:
Sjukhusbyrån (ArkivID 107)
Rättsmedicinska nämndens arkiv


Hänvisningar till samtida arkiv:
(Handläggning av ansökningar om svensk legitimation, sjukgymnaster med utländsk utbildning).
Nämnden för utländsk medicinalpersonal, NUM (ArkivID 414)

Efterföljare från 1 januari 1972:
Rättsläkarrådet (ArkivID 418)

Efterföljare från 1 juli 1981:
Byrån för långvård, HS3 (ArkivID 523)
Byrån för personal och utbildning, FAP 1 (ArkivID 509) (Legitimering av sjukgymnaster med utländsk utbildning).

Efterföljare från 1 januari 1986:
Byrån för läns- och regionsjukvård, HS 2 (ArkivID 522)

Arkivbeskrivning och tilläggsförteckning samt delvis omförteckning har upprättats av projektarkivarie Hanna Höie 2008-02-29. Digitaliserad i Riksarkivet i september 2008 av Louise Cederwall Lindström

Kontroll

Skapad2008-06-18 14:44:06
Senast ändrad2018-11-12 17:24:29

Nyheter

den 30 maj 2024
Riksarkivet öppnar nya möjligheter med AI
Varför jobbar Riksarkivet med artificiell intelli...


den 29 maj 2024
Demografisk databas södra Sverige (DDSS) integreras med Digitala forskarsalen
Brukar du använda webbplatsen ddss.nu? Innehållet...


Tidigare nyheter