bild
Arkiv

Generalguvernörens över drottning Kristinas underhållsländer

Kungliga arkiv

 Arkiv (8 st)

 Serier (7 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
1.Generalguvernörens konceptEn generalguvernör utsedd av riksdagen ansvarade för den övergripande administrationen, medan underguvernörer och andra tjänstemän arbetade lokalt. Generalguvernörer för drottning Kristinas underhållsländer var Seved Bååth 1657-1669, Gustav Kurck 1669-1674, Göran/Jöran Gyllenstierna 1674-1680 och Johan Paulin Olivecrantz 1680-86. 
2.Generalguvernörens registraturEn generalguvernör utsedd av riksdagen ansvarade för den övergripande administrationen, medan underguvernörer och andra tjänstemän arbetade lokalt. Generalguvernörer för drottning Kristinas underhållsländer var Seved Bååth 1657-1669, Gustav Kurck 1669-1674, Göran/Jöran Gyllenstierna 1674-1680 och Johan Paulin Olivecrantz 1680-86. 
3.Skrivelser till generalguvernörenEn generalguvernör utsedd av riksdagen ansvarade för den övergripande administrationen, medan underguvernörer och andra tjänstemän arbetade lokalt. Generalguvernörer för drottning Kristinas underhållsländer var Seved Bååth 1657-1669, Gustav Kurck 1669-1674, Göran/Jöran Gyllenstierna 1674-1680 och Johan Paulin Olivecrantz 1680-86.

Angående Jacob Reenstiernas arrende av Gotlands och Ölands räntor och den med hans sterbhus förda processen, se Riksarkivets enskilda arkiv Momma-Reenstierna samlingen volym 92-98 (E 2560-2566). Jacob Reenstierna (Momma) var bruksägare, industriman, grosshandlare och skeppsredare. 1668 blev han medintressent i arrendeförvaltningen av drottning Kristinas underhållsländer Gotland och Ösel med titeln administratör. Han inrättade där en rad nya förvaltningsposter framförallt för att säkra krono inkomsterna. han gjorde också ansatser till att förbättra åkerbruket och handeln på Ösel. så småningom insåg han att det var detta arrende som var orsaken till de ekonomiska svårigheter han senare fick (källa SBL)

Volymerna K509, K 511 och K512 är uppdelade i tre delar vardera: K 509:I-III, K 511:I-III, K 512 I-III
 
4.Handlingar om vissa underhållsgodsGeneralguvernörer för drottning Kristinas underhållsländer var Seved Bååth 1657-1669, Gustav Kurck 1669-1674, Göran/Jöran Gyllenstierna 1674-1680 och Johan Paulin Olivecrantz 1680-86.
Angående Jacob Reenstiernas arrende av Gotlands och Ölands räntor och den med hans sterbhus förda processen, se Riksarkivets enskilda arkiv Momma-Reenstierna samlingen volym 92-98 (E 2560-2566). Jacob Reenstierna (Momma) var bruksägare, industriman, grosshandlare och skeppsredare. 1668 blev han medintressent i arrendeförvaltningen av drottning Kristinas underhållsländer Gotland och Ösel med titeln administratör. Han inrättade där en rad nya förvaltningsposter framförallt för att säkra krono inkomsterna. han gjorde också ansatser till att förbättra åkerbruket och handeln på Ösel. så småningom insåg han att det var detta arrende som var orsaken till de ekonomiska svårigheter han senare fick (källa SBL)
 
5.RäkenskaperDrottning Kristina erhöll vid sin tronavsägelse 1654 ett livgeding, som omfattade Gotland, Öland, Ösel, staden Norrköping, de s.k. taffelgodsen i Pommern samt Poel och Neukloster I Mecklenburg. Räntorna för besittningarna skulle årligen uppgå till 200.000 riksdaler silvermynt. Drottningens förvaltning på de stora Östersjö-öarna, i Pommern och i Norrköping, varade till hennes död 1689. Taffelgodsen var förlänat till underhåll av mottagaren, särskilt om gods i Tyska riket och i Baltikum som skulle bekosta den furstliga hovhållningen.

SAOB: Kapitalbok - räkenskapsbok som (bl. a.) angiver ett företags tillgångar o. skulder vid varje räkenskapsårs början o. slut.
Med verifikationsbok menas böcker med kvitton på utlagda utgifter. SAOB: bekräftelse (av ngts riktighet). ekon.) dokument l. handling (se d. o. 10) som verifierar ngt;
 
6.FörteckningarGeneralintendenten Peter Appelmans papper (2 volymer) som tidigare tillhört detta arkiv, finns nu i Riksarkivets enskilda arkiv E 3132-3133.

Appelman företog i drottning Kristinas uppdrag två resor till Karl X Gustav för att frambära skiftande förslag och önskemål rörande hennes underhåll och underhållsländer (1656, 1657) och sändes 1664 till riksdagen i Stockholm för att begära fri religionsövning för henne och hennes hov vid besök i Sverige, en begäran, som dock av ständerna på regeringens yrkande avslogs. Bevarade brev till drottningen (dec. 1664–jan. 1666) röra bl. a. en plan att försäkra sig om Magnus Gabriel De la Gardies bevågenhet genom utbetalning ay 60,000 rdr eller motsvarande årsränta som vederlag för förläningar i Tyskland, vilka han avträtt vid Kristinas tronavsägelse (källa: SBL)
 
#Kartor och ritningar 

Nyheter

den 7 februari 2024
Ny banbrytande AI-modell för svenska historiska texter
Riksarkivet kan idag presentera en AI-modell som ...


den 19 januari 2024
Nytt innehåll i Möt källorna
Möt källorna på Riksarkivets webbplats har uppdat...


Tidigare nyheter