bild
Arkiv

Socialstyrelsen Nämnden för internationella adoptionsfrågor

Socialstyrelsen

Grunddata

ReferenskodSE/RA/420267/63
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/XK9Hv6k3zwLQ37aGLDQ0A1
ExtraID420267.63
Omfång
36,1 Hyllmeter  (-)
Datering
19731981(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmOSL 26 kap 13 §
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Socialstyrelsen (1913)
Alternativa namn: Kungl. Socialstyrelsen
Alternativa namn: SoS
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Inledning (äldre form)NÄMNDEN FÖR INTERNATIONELLA ADOPTIONER, NIA 1973 - 1981

NIA, Nämnden för internationella adoptionsfrågor bildades 1973 och tog från och med 1 juli 1973 emot ansökningar av adoptionsärenden från föregångaren Sociala barna- och ungdomsvårdsbyrån, HB 2.

Internationella adoptioner till Sverige började efter andra världskriget, då vissa fosterbarn som kommit till Sverige från krigsdrabbade länder adopterades. Under 1950- talet började även privatpersoner att själva genomföra adoptioner.

Regeringen tillsatte 1964 utredningen Adoption av utländska barn, som i sitt slutbetänkande 1967 föreslog att Socialstyrelsen skulle få ställning som central serviceorganisation för adoption av utländska barn. Men redan 1965 hade dåvarande Kungl. Socialstyrelsens Barnavårdsbyrå slutit avtal om förmedlan av adoption med ett barnhem i Grekland, och med Social Welfare Society i Korea (som sedan blev Child Placement service).

Från och med att nya Socialstyrelsen bildades 1 januari 1968 övertog Sociala barna- och ungdomsvårdsbyrån, HB 2 ansvaret för förmedlingen av adoptioner. Antalet adoptioner hade ökat drastiskt under 1960- och början på 1970- talen, och för att underlätta handläggningen av adoptionsärenden tillsattes Rådgivande nämnden för frågor rörande adoption av utländska barn av regeringen i december 1971.

Nämnden skulle komma med förslag på hur det ökande antalet adoptioner skulle hanteras, arbeta för att underlätta adoption av utländska barn och finnas som ett stöd för HB 2 i handläggning av adoptionsärenden. Nämnden lades ned sista juni 1973 i samband med att NIA bildades enligt nämndens förslag. Se vidare Rådgivande nämnden för frågor rörande adoption av utländska barns arkivbeskrivning.

NIA:s instruktioner enligt Kungl. Maj:t var att:

- Förmedla ansökningar om adoption av utländska barn.
- Förhandla med myndigheter och organisationer i andra länder om avtal på området och till
Socialstyrelsen överlämna sådana avtal.
- Utarbeta vägledande information för fosterhemsbedömning samt riktlinjer för hälsokontroll,
uppföljning av adoptionsverksamheten, statistik rapportering m.m.
- Bedriva informationsverksamhet samt lämna upplysningar och biträde myndigheter,
organisationer och enskilda.
- Samråda med myndigheter och organisationer, vars verksamhet berörde för nämnden
relevanta frågor.

NIA bestod 1973 av en nämnd med nio ledamöter och två suppleanter.

Under sitt första halvår tog NIA emot ansökningar om adoption, medan Sociala barna- och ungdomsvårdsbyrån fortsatte förmedla adoptioner fram tills 1 januari 1974, då NIA tog över förmedlandet helt och hållet.

Samtidigt som NIA bildades, slöts även avtal med Adoptionscentrum (AC), där AC skötte kontakterna med länder som önskade mer informell kontakt kring adoption. Adoptionscentrum bildades i slutet av 60- talet av förälder som själva adopterat barn. Organisationen hade inte tillstånd att bedriva förmedlingsverksamhet av barn, men kunde hjälpa personer som sökte att i egen regi adoptera barn utomlands.

Det nya samarbetet mellan NIA och AC löste problemet med att staten varit restriktiv att ge privatpersoner och organisationer tillstånd att förmedla adoptioner. AC hade kontakter med många länder som önskade mer informella kontakter kring internationella adoptioner, och genom samarbetet kunde Sverige hålla fast vid principen att fosterbarn skulle förmedlas av kunnig personal med utbildning i social barnavård, och samtidig använda sig av AC:s informella kontakter.

Förälder som önskade adoptera via AC:s kontakter ansökte om adoption, och AC skickade en skriftlig ansökan till NIA:s förmedlingsutskott. Besluten om vilka handlingar som skulle skickas till vilka land, vilken familj som skulle föreslås vilket barn etc. fattades av NIA:s förmedlingsutskott.

Från och med den 17 december 1973 passerade alla adoptioner förmedlingsutskottet, som bestod av fyra ledamöter. Tre representanter för Socialstyrelsen, och en från Adoptionscentrum samt två suppleanter. Innan den 17 december 1973 förmedlades barnen av HB 2. För en utförligare beskrivning av adoptionsprocessen, se egen bilaga.

Den 18 maj 1979 fattade regeringen beslut om en ny organisation för internationella adoptioner. Ideella organisationer skulle i fortsättningen sköta det praktiska arbetet med internationella adoptioner. Enligt ny lag skulle sådana organisationer auktoriseras av Socialstyrelsen. De avtal och överenskommelser som NIA hade med andra länder överfördes till de auktoriserade organisationerna, främst till AC. Beslutet trädde i kraft 1 juli 1979.

NIA:s nya roll blev att ha en förstärkt övergripande funktion rörande tillsyn, kontroll och kontaktskapande verksamhet. Men under en övergångsperiod under perioden 1 juli - 31 december 1979 förmedlade NIA ett 90 tal adoptioner. Detta var ansökningar som inkommit till NIA innan 1 juni, som inte färdigbehandlats. De ansökningar NIA inte han förmedla innan 1 januari 1974 överfördes till de privata auktoriserade organisationerna.

NIA blev en egen myndighet i samband med den stora omorganiseringen av Socialstyrelsen den 1 juli 1981, och bytte i samband med detta namn till Statens nämnd för internationella adoptioner, fortfarande förkortad som NIA. Numera heter organisationen Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA.

Organisatoriska placeringar och förändringar
Tiden innan 1968 låg ansvaret för frågor rörande internationell adoption på Kungl. Socialstyrelsens Barnavårdsbyrå. Under perioden 1 januari 1968 till 1 juni 1973 var Sociala barna- och ungdomsvårdsbyrån, HB 2, ansvarig för frågorna rörande internationell adoption och förmedling av adoptivbarn, i samarbete med Rådgivande nämnden för frågor rörande adoption av utländska barn.

Under en övergångsperiod från 1 juni 1973 till 1 januari 1974 förmedlades adoptioner där ansökan kommit in innan 1 juni 1973 av HB 2.

Förmedlingen av adoptivbarn upphörde hos NIA i samband med regeringsbeslut om ny organisation för internationella adoptioner 1 juli 1979, och förmedlingen togs över av auktoriserade ideella organisationer. Under perioden 1 juli 1979 till 31 december 1979 fortsatte NIA förmedla de ansökningar som inte hunnits avslutas innan övergången. Adoptionsärenden som inte avslutats innan 1 januari 1980 överlämnades till auktoriserade ideella organisationer.

Socialstyrelsen överlämnade ärenden till Adoptionscentrum (fortfarande verksam). Sri Lanka barnens vänner (fortfarande verksam, numera under namnet Barnens vänner), Swedish Association for Adoptive Children´s Welfare (SAW, verksam 1980 - 1988). Barnen Framför Allt - Adoptioner (BFA-A, fortfarande verksam). Familjeföreningen för internationell adoption (FFIA, fortfarande verksam). Sydindiska Adoptioner (gick 1981 upp i FFIA).

Den 1 juli 1981 blev NIA en egen myndighet, Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor.


Arkivet
Arkivet består av handlingar perioden 1965 till och med 1981-06-30. Från perioden 1965 till 1973-07-01 består handlingarna av flygbolagslistor över anlända adoptivbarn som sedan används när NIA sammanställt statistik. Arkivet består huvudsakligen av adoptionshandlingar, adoptionshandlingarna finns från perioden 1973-07-01 till 1979-12-31.

Sökingångar
Att söka information rörande sin adoption kan vara en svår process för många. MIA (Myndigheten för internationella adoptionsfrågor) har utarbetat ett informationsmaterial för dem som vill söka sina rötter. Versionen från deras hemsida 2008-03-17 ligger som bilaga till arkivbeskrivningen, mer information kan fås via MIA:s hemsida på www.mia.eu

Tillgänglighet

SekretessJa

Kontroll

Skapad2008-06-18 16:10:01
Senast ändrad2018-11-12 17:24:29

Nyheter

den 30 maj 2024
Riksarkivet öppnar nya möjligheter med AI
Varför jobbar Riksarkivet med artificiell intelli...


den 29 maj 2024
Demografisk databas södra Sverige (DDSS) integreras med Digitala forskarsalen
Brukar du använda webbplatsen ddss.nu? Innehållet...


Tidigare nyheter