Agnes Branting  (1862 – 1930)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (-)
HistorikAgnes Margareta Matilda Branting (1862-1930) intar både som konstnär och organisatör en viktig plats inom den svenska textilkonstens inre och yttre utvecklingshistoria årtiondena närmast före och efter sekelskifte 1900. Hon inträdde i slutet av 1880-talet i Handarbetets vänner och blev efter några år föreningens ledare.
Textilkonsten och textilvården sökte sig emellertid nya vägar. 1904 öppnade textilateljén Licium sin verksamhet och följdes fyra år senare av föreningen Pietas med egen konserveringsanstalt. Såväl vid deras tillkomst som i det fortsatta arbetet inom dem tog Agnes Branting aktiv del. Ända från starten av Licium fungerade hon som en av dess två föreståndarinnor och ledde sedan 1918 ensam ateljén. Inom Pietas innehade hon sekreterarposten ända från 1908 fram till sin död och förestod under samma tid konserveringsanstalten, som sedermera kommit att gå upp i Riksantikvarieämbetet.
Vid sidan om detta utövade hon även ett omfattande skriftställarskap på textilforskningens område. Hennes verksamhet ledde till att hon snart kom att träda i förbindelse med både ledande konstnärer och med företrädare för fornvårdande myndigheter. Härtill sluter sig även hennes intresse för hemslöjden med dess bevarade ofta åldriga textiltraditioner.
Agnes Brantings systerdotter, fil.dr Agnes Geijer, överlämnade i maj 1958 som gåva till ATA ett antal brev från olika personer till mostern. Dessa har tillsammans med tidningsklipp som medföljde gåvan, sammanförts till Agnes Brantings arkiv. Hennes korrespondens syns till stora delar ha gått förlorad eller skingrats och den föreliggande samlingen har därför ett mindre omfång och speglar endast fragmentariskt Agnes Brantings förbindelser. Breven från Beda Larsson, Carl Larsson och Emma Zorn ger bl.a. bidrag till kännedomen om förarbetena kring den viktiga textila avdelningen vid konstindustriutställningen i Stockholm 1909, medan korrespondensen med Nathan Söderblom och Folke Palmgren avhandlar tillkomsten av en ny korkåpa till Uppsala domkyrka i anledning av det ekumeniska mötet 1925. Konstforskaren Fredrik Robert Martins brev, som spänner över ett decennium, ger en konkret bild av en mångsidig, starkt sammansatt och stridbar begåvning och kompletteras av de flesta tidningsklippen rörande honom och hans verksamhet.
Våren 2004 mottog Margareta Ridderstedt RAÄ/AT från Madeleine Nilsson f. Hedberg två kartonger med brev och fotografier efter Agnes Geijer (1898-1989) som hon i sin tur erhållit genom arv efter sin mor Linnéa Hedberg. Till ATA i juli 2005 har av dessa överlämnats 40 brev från Agnes Branting till systern Calla Geijer och systerdottern Agnes Geijer. Dessa brev är delvis av en mera personlig natur och skildrar bland annat Agnes Brantings europeiska studieresor till Berlin, München, Wien och Prag åren 1909-1910.
Litteratur: E Lundmark i Svenskt biografiskt lexikon 6. Sthlm 1926, s,40-42, S Curman, Agnes Branting (i: Fornvännen 25, 1930, s. 360-362), B. Thordeman, Agnes Branting (i; Ord och bild 1930, s. 641-645), Th. N[yman] i Svenska män och kvinnor 1. Stockholm 1942, s, 446.
Historiken sammanställd 29/5 1958 av O. Odenius. Arkivet och förteckningen kompletterade februari 1994 av Erika Palm. Arkivförteckningen renskriven 2/8 2005 av Ann Hörsell efter leverans.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/ATA/ENSK_2
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/2o6QprZjnasRnVnl4G2nh2
SpråkSvenska
ExtraIDENSK_2

Nyheter

den 7 februari 2024
Ny banbrytande AI-modell för svenska historiska texter
Riksarkivet kan idag presentera en AI-modell som ...


den 19 januari 2024
Nytt innehåll i Möt källorna
Möt källorna på Riksarkivets webbplats har uppdat...


Tidigare nyheter