Ockupationsarkivet från Novgorod, förvarat på Riksarkivet i Stockholm, är unikt genom sin ålder och sitt stora omfång. Det är ett krigsbyte och hänför sig till åren 1611–1617. Här återspeglas ännu den moskovitiska statens administrativa rutiner från 1500-talet. Ockupationsarkivet anses vara det mest kompletta äldre statliga ryska arkiv som har bevarats till våra dagar.
Under de år som svenska trupper befann sig i Novgorod och Novgorod-området fortsatte den byråkratiska apparaten att arbeta på hävdvunnet sätt, om än under svensk överhöghet. Ockupationsarkivet är alltså ett ryskt arkiv, fört av ryska skrivare och sekreterare.
Efter handlingarnas utseende indelas det i två serier. Serie I utgörs av böcker (141 stycken). Det är i första hand renskrifter avsedda för central arkivering i Moskva. Här finner vi t.ex. proviantböcker, konfiskationsböcker, jordförläningsböcker och räkenskapsböcker från statliga inrättningar såsom krogarna, bastubaden, kvarnarna, domstolen och tullen. En stor grupp utgörs av revisionsböcker som låg till grund för beskattningen av befolkningen.
Serie II är rullar (368 stycken) av olika längd. Om handlingarna i Serie I är det färdiga resultatet, så är Serie II råmaterialet till böckerna. Här finns protokoll från förhör med bönder, räkenskaper och kontrakt i koncept etc. Dessutom innehåller Serie II en omfattande brevväxling mellan myndigheterna i Novgorod och fogdar och sekreterare som reser runt i provinsen. Likaså finns det mängder med böneskrifter från befolkningen till myndigheterna i de mest skilda ärenden. Det är alltså i Serie II som vi får veta mest om folkets vardagsliv. Den svenske fältherren Jakob De la Gardie lät efter fredsslutet i februari 1617 föra bort arkivet från Novgorod. Dokumenten hade ett stort värde som referensmaterial innan gränsdragningen hade genomförts och freden var ordentligt reglerad och innan svensk administration hade införts i de nyerövrade områdena. Snart nog förlorade det emellertid sin betydelse. Via De la Gardies egendomar i Estland hamnade det så småningom på Riksarkivet i Stockholm, där det föll i glömska. Det var först i mitten av 1800-talet som arkivet upptäcktes på nytt. Efter andra världskriget har det mer och mer utnyttjats av forskningen tack vare Sergej Dmitrievskys maskinskrivna katalog från 1964.
2005 publicerades första delen av en mera omfattande och systematisk katalog. (Elisabeth Löfstrand, Laila Nordquist »Accounts of an Occupied City. Catalogue of the Novgorod Occupation Archives. Pt 1»). Den andra och avslutande delen av katalogen kom ut 2009. Den behandlar arkivets serie II, som på grund av sin svårtillgänglighet bara i ringare utsträckning har tagits i anspråk av forskarna (Elisabeth Löfstrand, Laila Nordquist »Accounts of an Occupied City. Catalogue of the Novgorod Occupation Archives. Pt 2»).
Katalogerna finns att hämta på följande länkar:
Källa: Stockholms universitet, Slaviska institutionen / Elisabeth Löfstrand
www.slav.su.se