Venersborg
Rosenbergs geografiska lexikon
Plats
Plats
Venersborg
| Plats | Venersborg |
Län
Län
Älvsborgs län
| Län | Älvsborgs län |
Beskrivning
Beskrivning
Venersborg. Stad och länsresidens i Elfsborgs län, anlagd vid Venerns sydvestligaste hörn, 1/4 mil v. om Götaelfs utlopp. Förbi staden går segelleden från Venern genom den lilla sjön Vassbotten till kanalen Karlsgraf, som ingår i Trollhätte kanalled. Ett annat vigtigt samfärdsmedel för staden är jernvägen Herrljunga-Uddevalla, som här har station, hvaremot Bergslagernas jernväg, som blifvit lagd v. om staden, har närmaste stationen Öxnered, der Uddevallabanan korsas, på 0,3 mils afstånd. Stadens uppkomst daterar sig från 1642, då invånarne från den kanske blott några årtionden äldre, 1/3 mil sydligare belägna lilla staden Brätte hitflyttade. Den skans här fanns skyddade platsen ej för krigshärjningar under 1600-talet. Staden vann emellertid under följande århundradet om än ej stor betydelse, dock anmärkningsvärd rörelse, då vermländska jernbruken här hade upplagsplats och Trollhätte kanal samt sedermera Göta kanal öppnades. Jernvägarne ha, ovanligt nog, snarast dragit granntrakternas rörelse från staden, vesterut till det 2,6 mil aflägsna Uddevalla, sydostut till Herrljunga, 6,1 mil, der V. stambanan leder rörelsen till Göteborg; slutligen har äfven Bergslagernas jernväg dragit Dalslands rörelse åt vestra Sveriges stora stad. Ännu bibehåller staden dock betydelse, särskildt som länsresidens. Folkmängden utgör 5,552 personer och visar regelbunden minskning de senaste åren. Uppskattningsvärdet utgör 5,027,030 kr., deraf 615,800 kr. för jordbruksfastighet. Området är 3,529 tnld; stadens jord 7 3/4 mtl. Allmänna inrättningar äro länsstyrelsen, Venersborgs enskilda banks hufvudkontor och annat bankkontor, sparbank, jernvägsstation, kanalstation, postkontor, telegrafstation, högre allmänt läroverk, högre flickskola, döfstumskola och andra läroanstalter, hotel och gästgifveri. Här idkas nämmnvärd spanmålshandel och finnas några fabriker, såsom tändsticksfabrik, gjuteri med mekanisk verkstad, stort garfveri, skomakeri och sprutfabrik, äfvensom vanliga handtverkerier och dylikt. Stadens handelsflotta räknar ej mindre än 53 fartyg med 4,995 tons drägtighet. Från tryckeri i staden utgifves en halfveckotidning. Skjuts lemnas till Almås 1 mil, Dykälla 1,3, Gerdhem 1,6, Munkesten 1, Timmervik 1,5, Trollhättan 1,7, Åkerström 1,5 och Åsaka 1,8 mil. - Venersborg har ett vackert läge på Vestergötlands utkant invid gränsen till Dalsland: på v. sidan höjer sig en dock delvis kal bergås, österut resa sig på längre afstånd de branta och högst ståtliga Halleberg och Hunneberg, medan Venern breder sin stora yta på n. sidan. Efter en stor eldsvåda 1834 är staden regelbundet bebygd med stort torg, breda gator, promenader och åtskilliga ansenliga hus, såsom länsresidenset, stadshuset och några enskilda byggnader. I kyrkligt hänseende utgör staden med annexen Vassända och Naglum (dessa två med Gustaf Adolfs gemensamma kyrka) samt S. Ryr ett regalt pastorat af 1 kl. i Skara stift.
| Beskrivning | Venersborg. Stad och länsresidens i Elfsborgs län, anlagd vid Venerns sydvestligaste hörn, 1/4 mil v. om Götaelfs utlopp. Förbi staden går segelleden från Venern genom den lilla sjön Vassbotten till kanalen Karlsgraf, som ingår i Trollhätte kanalled. Ett annat vigtigt samfärdsmedel för staden är jernvägen Herrljunga-Uddevalla, som här har station, hvaremot Bergslagernas jernväg, som blifvit lagd v. om staden, har närmaste stationen Öxnered, der Uddevallabanan korsas, på 0,3 mils afstånd. Stadens uppkomst daterar sig från 1642, då invånarne från den kanske blott några årtionden äldre, 1/3 mil sydligare belägna lilla staden Brätte hitflyttade. Den skans här fanns skyddade platsen ej för krigshärjningar under 1600-talet. Staden vann emellertid under följande århundradet om än ej stor betydelse, dock anmärkningsvärd rörelse, då vermländska jernbruken här hade upplagsplats och Trollhätte kanal samt sedermera Göta kanal öppnades. Jernvägarne ha, ovanligt nog, snarast dragit granntrakternas rörelse från staden, vesterut till det 2,6 mil aflägsna Uddevalla, sydostut till Herrljunga, 6,1 mil, der V. stambanan leder rörelsen till Göteborg; slutligen har äfven Bergslagernas jernväg dragit Dalslands rörelse åt vestra Sveriges stora stad. Ännu bibehåller staden dock betydelse, särskildt som länsresidens. Folkmängden utgör 5,552 personer och visar regelbunden minskning de senaste åren. Uppskattningsvärdet utgör 5,027,030 kr., deraf 615,800 kr. för jordbruksfastighet. Området är 3,529 tnld; stadens jord 7 3/4 mtl. Allmänna inrättningar äro länsstyrelsen, Venersborgs enskilda banks hufvudkontor och annat bankkontor, sparbank, jernvägsstation, kanalstation, postkontor, telegrafstation, högre allmänt läroverk, högre flickskola, döfstumskola och andra läroanstalter, hotel och gästgifveri. Här idkas nämmnvärd spanmålshandel och finnas några fabriker, såsom tändsticksfabrik, gjuteri med mekanisk verkstad, stort garfveri, skomakeri och sprutfabrik, äfvensom vanliga handtverkerier och dylikt. Stadens handelsflotta räknar ej mindre än 53 fartyg med 4,995 tons drägtighet. Från tryckeri i staden utgifves en halfveckotidning. Skjuts lemnas till Almås 1 mil, Dykälla 1,3, Gerdhem 1,6, Munkesten 1, Timmervik 1,5, Trollhättan 1,7, Åkerström 1,5 och Åsaka 1,8 mil. - Venersborg har ett vackert läge på Vestergötlands utkant invid gränsen till Dalsland: på v. sidan höjer sig en dock delvis kal bergås, österut resa sig på längre afstånd de branta och högst ståtliga Halleberg och Hunneberg, medan Venern breder sin stora yta på n. sidan. Efter en stor eldsvåda 1834 är staden regelbundet bebygd med stort torg, breda gator, promenader och åtskilliga ansenliga hus, såsom länsresidenset, stadshuset och några enskilda byggnader. I kyrkligt hänseende utgör staden med annexen Vassända och Naglum (dessa två med Gustaf Adolfs gemensamma kyrka) samt S. Ryr ett regalt pastorat af 1 kl. i Skara stift. |
Upprättad av
Upprättad av
Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation
| Upprättad av | Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation |