SDHK-nr: 1949

Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering

1301 september 12

Innehåll

Systern av predikarorden i Kalmar, Margret Gustavsdotter berättar att hennes bror Karl och hennes syster Ingeborg på kung Magnus’ tid, i närvaro av biskop Amund i Strängnäs och hennes syster Ingeborgs make Bengt Petersson, givit henne fullmakt och tillstånd att ge vad och hur mycket hon ville av sin lösa och fasta egendom till kyrkor och kloster och att fritt äga resten av sitt gods. Därför kungör hon nu, eftersom hon vill undanröja alla tvist och tvedräkt och åstadkomma fred och endräkt mellan sina medsystrar i klostret och sina arvingar, att hon, då hon inträdde i klostret i närvaro av herrarna Måns Karlsson, N. Sigridsson, N. Sestridsson m.fl., som då samlats i Kalmar, beträffande sitt gods förordnat på så sätt att hennes syster Ingeborg och dennas arvingar med full rätt efter hennes död skulle äga hennes gård ”Hargh” med nio landbor, fyra kvarnar och alla övriga tillägor, hennes gård i ”Tylffzstadh”, hennes gård i Malma i Närke och hennes kvarn i ”Knuttzbro” på villkor att dessa gods trädde i hennes klosters bruk under hennes livstid, för att hon därigenom skulle förses med föda och kläder. Sina övriga lösa och fasta egendom i Sverige, Närke och Östergötland har hon till förmån för klosterbygget skänkt till sina ordenssystrar i Kalmar med undantag av sin gård i Hammar, vilken hon tilldelat sin brorson Gustav med förbehållet att gården, om brorsonen skulle dö utan avkomma, skall tillfalla systrarna i hennes kloster. Vidare gör hon och hennes klostersystrar, eftersom hennes till systrarna i Kalmar skänkta gård ”Norby” ligger så långt från dessas övriga gods, efter samråd ett jordabyte med utfärdarens syster, varvid systern och hennes arvingar får gården i ”Norby” i sin ägo och klostersystrarna i Kalmar en gård i ”Tylffstadha”.

Språk

svenska, översättning

Källor

Eftermedeltida avskrifter: Örnhielm: VIII p. 51; B 19 b, nr 109 (1500-talets mitt), RA 0202

Brevtext

Alle them thette breff höre eller see, helser iach Systher, Margret Göstaffz dotther vdi Calmarne Clöster warendis, ewerdelige med gudhi. Effther thett min käre brodher her Karll och min kära systher fru Ingeborgh , vdi högbemälte konungz Magnuses tijdh, j gode mäns närware, Amundh, Biscop i Strängnäs, och her Benchtt Pätharszon, förnämde mine systhers mann, gåffwe och tilstodho migh fulla machtt, att iach måtte giffwe Kierkier och Closther aff mino både i löst och fast, szå mykett som iach wille, och thett som iach igenn hadhe, måtte iach vdi min lijffztijdh haffwe och frijtt äghe, vdi hwad stånd migh hendhe komme kunne, Begärendis all twist och twedrecktt aldelis affstelle och emellen wårtt Clösters systrar och mina effthr:de arffwinger frijd och endrechtt förnye, Gör iach hermed witterligit, att när iach vpåtoog thenne gudzfructhennes clädebonett och skick, närwarendis her Mons Karlsonn och her N: Sigridzsonn, och her N: Hestrijdis och monge andre gode mendz vdi Calmarne, effther thette sättett skickede iach vmm mine äghedeler, nämpligenn, att för:ne min systher Domina I. ägher med sine efftherkommende ärffwinger, ärffwe min gårdh Hargh, med Nijo Landbönder thervnder och fyre qwärnar, och annett hwad ther tilligger, Ithemm min gårdh i Tylffzstadh, och min gård j Malmun i Närike, och min Qwarn i Knuttzbro skall hon med full skiäll äghe, dogh szå lenge iach leffwer schole tesse för:ne godz liggie till wårtt Clöster her i Calmarne mig till clädhe och födho, Alt annett som mig tilhorer badhe löst och fast somm ligger i Swerige Närike och Östhergöttzlandh giffwer iach mine systrar till Closterens vpbygningh her j Calmarne, till ewerdelige äghe, förvthan min gård i Hammar hwilckenn iach haffwer achthett min kiäre Brohers sonn Göstaff, med sådane wilkor vmm för:ne Göstaff döör vthann Barnn och arffwinger, thå skall för:ne gårdh ware wåre systres huus. Männ thenne gård Norby somm iach haffwer achthett mine systrar i Calmarne ligger longtt iffrå andre theris iordegodz therföre haffwe wij berådslagit att giöre byte med min systher och giffwe henne Norby för thenn gårdh hon haffwer i Tylffstadha, att the må thenn ewerdelige äghe, hwar icke någenn andenn mottsäielse ther vmm yttremere komme kann. Datum Anno domini 1301. fyre dage effther Natiuitatis Marie.

Tryckt

se pdf av tryck

Litteratur och kommentar

Jfr det latinska originalet 13010912 (SDHK nr 1948; DS 1345).

Senast ändrad

2015-06-05