Historik
Sockenstämman var församlingens beslutande organ där prästen var ordförande och protokollförare samt såg till att alla fattade beslut verkställdes. Sockenstämman hölls vanligast två gånger per år, omkring maj och september. Eftersom rösträtten var graderad till mantal var det de besuttna jordägande bönderna och prästen som diskuterade och fattade beslut i de olika slags frågorna.
Bland de viktigaste frågorna var kyrkans och prästgårdens underhåll, fattigvård, skola, undervisning, sjukvård, socialvård, sedlighet, kommunikation och mycket annat. Socknen hade till uppgift att ta hand om sina fattiga och orkeslösa och i socknar med god ekonomi eller generösa herremän kunde särskilda fattighus byggas.
Stämman fungerade även som domstol och kunde utdöma böter eller straff för den som bröt mot kyrkans lagar eller på annat sätt förde ett osedligt leverne. Sockenstämman hade även till uppgift att utse församlingens funktionärer och förtroendevalda som t.ex. kyrkvärdar, sexmän, sockenskrivare och sockenskomakare. Sockenstämmoprotokollen för oss tillbaka till vår demokratis rötter. Den är en direkt föregångare till våra kommunala organ och ersattes av dessa först genom 1862 års kommunallagar. Modern forskning har också visat, att den var en viktig modell och plantskola för våra folkrörelser.