Ämnesområde - Riksarkivet

Samiskt

I äldre tid och fram till mitten av 1900-talet benämndes samer som lappar och det är det begreppet som återfinns i de äldre källorna.

Rättsligt

Kommitterade för den inhemska lappfrågans behandling, remisskrivelser 1882–1883
Lappkodicillen från 1751
Lappkodicillen 1751 är ett tillägg till gränstraktaten mellan Norge och Sverige som reglerar samernas rättigheter att fritt röra sig över den svensk–norska gränsen. Den ligger i Kungliga Majestäts kanslis arkiv.
Lappkommittén
Renbetesfrågan 1909, skiljedomstolen

Domböcker och kronofogdar

Domböcker och kronofogdearkiv i Lappmarken för tiden fram till cirka 1750. På den tiden var begreppet "Lappmarken" det område som dominerades av mer eller mindre nomadiserande samer. Efter 1700-talets mitt avsåg man med Lappmarken landskapen Lappland i Sverige och i Finland.

Från 1638 fanns en enda domsaga i Lappmarken under häradshövdingen för Västerbotten med lappmarker. Detta år delades denna i Norra och Södra kontraktet. Norra innefattade Torne och Kemi lappmarker och södra Umeå, Piteå och Luleå lappmarker. Samtidigt utsågs en särskild domare, Justitiarius, för hela lappmarkerna. Det fanns två häradshövdingar som förmodligen hade viss myndighet över de lappmarker som hörde till respektives domsaga. I frånvaro av häradshövding kunde Kronofogden sköta dennes uppgifter.

Konseljakter

Rättsliga ärenden som har behandlats på lokal nivå och som varit extra kontroversiella har ofta skickats till avgörande i högre instans och kan återfinnas i konseljakterna. Det har i många fall gällt ärenden rörande samer. I en konseljakt har samtliga handlingar i ett ärende samlats och akten har utgjort underlag för regeringens eller Kungl. Maj: ts beslut. Det kan hända att dokumentation om dessa ärenden saknas i den lokala administrationens arkiv, men att de kan återfinnas i konseljakterna. Akterna är sökbara i specialsöket Konseljärenden 1840–1920. Här kan du söka i ärendemeningen på akterna från sju olika departement. För att hitta till de samiska ärendena skriv i sökrutan: *lapp*. Du får då träff på alla ord där ordet lapp förekommer. Ordet lapp användes istället för same fram till mitten av 1900-talet.

Departementens konseljlistor har registrerats för att förenkla sökning av konseljärenden. Själva akterna är inte digitala, men man kan beställa kopior av dem.

Räkenskaper

Landskapshandlingar Norrlands lappmarker, 1554–1620 Landskapshandlingar är benämningen på de i Kammararkivet i Riksarkivet bevarade fogderäkenskaperna från 1539–1630.

Lappförsamlingar

Fram till 1942 fanns Lappförsamlingar i Jämtlands och Kopparbergs län. De var icke-territoriella församlingar och dess medlemmar räknades inte till någon särskild socken. I Västerbottens och Norrbottens län fanns inga lappförsamlingar, där var samerna integrerade i de vanliga socknarna.

Domkapitel och ecklesiastikverk

Direktionen över Lappmarkens ecklesiastikverk, 1723–1858
Domkapitlets i Härnösand arkiv

Lappfogdar, Länsstyrelser och Jägmästare

Lappfogdetjänsterna som etablerades på 1880-talet tillhörde landskontoren vid länsstyrelserna. En av lappfogdens främsta arbetsuppgifter var att administrera renbeteslanden enligt 1886 års lag, vaka över renskötseln samt verka för ett gott förhållande mellan bofasta och samer. Lappfogdeinstitutionen upphörde den 30 juni 1971, då den organisatoriskt inordnades i Lantbruksnämnderna.