Mer om inkomst och förmögenhet

Anvisningar för personalen vid bearbetningen av självdeklarationernas och taxeringslängdernas uppgifter om inkomst och förmögenhet.

Inkomst och förmögenhet hämtas i första hand ur deklarationens uppgifter till inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Först måste deklaranten återfinnas och identifieras i församlingsboks-utdraget, vilket underlättas genom uppgifterna om bostad, by, gård, hemman, lägenhet, kvarter, nr och födelseår, som ska finnas i deklarationen. I församlingsboksutdragets sista kolumn införs sedan det i deklarationens 3:e sida näst sista raden upptagna beloppet "Återstående inkomst" samt, om förmögenhet finns, det på samma sida 4:e raden nedifrån upptagna beloppet "Behållen förmögenhet". Härvid bör emellertid av taxerings- eller prövningsnämnderna beslutade ändringar noggrant iakttas. Följande fall av ofullständighet kunna därvid förekomma:

  1. förmögenhetsdelen har ändrats. I detta fall måste omräkning av förmögenheten ske (60 gånger förmögenhetsdelen);
  2. ändring har införts endast i slutsumman på 3:e sidans sista rad, "Att taxera till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt", i vilket fall undersökning måste äga rum, ifall ändringen avser inkomst eller förmögenhet eller bådadera. Om detta inte på något sätt framgår, får densamma antas gälla inkomst;
  3. ändring har införts endast på 4:e sidan i avdelningen "Taxeringsnämndens beslut" i kolumnen "Till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt" raden "Taxerat belopp". Om, vilket ofta sannolikt bör vara fallet, uppgift saknas, och ändringen avser inkomst eller förmögenhet, får även i detta fall antas, att densamma avser inkomst. Vid senare genomgång av inkomstlängden bör tillses, att alla av prövningsnämnd beslutade ändringar blir iakttagna, även om de inte införts i deklarationerna. Inkomsten uttrycks i 100-tals och förmögenheten i 1000-tals kronor. I båda fallen avrundas nedåt. Av nedanstående exempel framgår, hur uppgifterna om inkomst och förmögenhet ska betecknas. Inkomst resp. förmögenhet antas i förekommande fall uppgå till exempelvis 7 286 resp. 25 675 kronor.
  1. Om både inkomst och förmögenhet finns, antecknas 72–25;
  2. Om inkomst finns och likaså förmögenhet understigande 1 000 kronor, antecknas 72–0;
  3. Om inkomst finns men ej förmögenhet, antecknas 72–;
  4. Om uppgift lämnats, att inkomst saknas eller understiger 100 kronor, men förmögenhet finns, antecknas 0–25;
  5. Om uppgift lämnats, att både inkomst och förmögenhet saknas, antecknas 0---.

Då förmögenhet saknas, är återstående inkomsten lika med det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet.

Inkomst- och förmögenhetsuppgifter för personer, som inte avgivit deklaration, hämtas ur vederbörande taxeringslängd, vid vilket tillfälle av prövningsnämnd eventuellt beslutad ändring i taxeringen noga bör beaktas. Där uppgift om förmögenhet saknas, antecknas som inkomst det i inkomstlängden i kolumnen för antaget taxerat belopp enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppförda beloppet. Om i inkomstlängdens kolumn för taxeringsnämndens anteckningar uppgift lämnas om förmögenhet, antecknas denna som förmögenhet och som inkomst det taxerade beloppet minskat med 1/60 av förmögenheten. Om i nämnda kolumn uppgift lämnas om förmögenhetsdelen, erhålls förmögenheten genom multiplikation därav med 60, medan inkomsten erhålles genom minskning av det taxerade beloppet med förmögenhetsdelen. Saknas uppgift om förmögenhet eller fömögenhetsdel och vederbörande taxerats för inkomst av kapital, kan detta ibland ungefärligen beräknas med ledning av kapitalinkomsten, vid vilket tillfälle hänsyn måste tagas till eventuellt förekommande gäldränta. I regel bör sannolikt uppgift om sådan saknas.

Om inkomst av kapital, eventuellt efter avdrag av gäldränta, uppgår till 100 kr. och den på kapitalet löpande räntefoten kan antas uppgå till 5%, erhålls kapitalet genom multiplikation med 20, alltså 2 000 kr. För godsägare, hemmansägare, övriga jordägare och husägare, som inte deklarerat, antas värdet av fasta egendomen vara taxeringsvärdet, vilket erhålls i fastighetslängden. Vid beräkning av förmögenheten måste hänsyn tas till eventuella skulder, om vilka uppgift emellertid i allmänhet torde saknas. Har den taxerade såväl fast egendom som ränta av kapital, bör båda dessa faktorer tas med i räkningen.
Sedan deklarationer med bilagor och taxeringslängder genomgåtts, granskas eventuellt kvarblivna av arbetsgivarna lämnade löneuppgifter. Dessa uppgifter godtas i allmänhet. Vad angår sådana mindre inkomster, som i detta avseende kunna komma ifråga, åligger det visserligen taxeringsnämnderna, att i inkomstlängden uppföra samtliga personer, för vilka det taxerade beloppet uppgår till minst 600 kr., oavsett om beskattningsbart belopp finns eller inte. I en del fall har trots det detta inte iakttagits. Inkomst eller förmögenhet, som anges tillhöra hustru eller barn, sammanräknas med mannens resp. faderns eller moderns, under förutsättning att något egentligt yrke inte uppges eller utövas av de förra. Om den ena parten har förmögenhet överskjutande skulderna men den andra större skulder än tillgångar, tas aritmetiska summan. Om t.ex. hustruns förmögenhet utgör 15 000 kr. men mannens skulder överstiger hans tillgångar med 10 000, antecknas för mannen en behållen förmögenhet av 5 000. Är en hustru eller ett barn ägare till en behållen förmögenhet av minst 50 000 kr., bör denna dock inte sammanslås med mannens resp. föräldrarnas utan hustrun eller barnet räknas som kapitalist eller husägare.
Hemmavarande barn utan särskilt yrke brukar på en del håll taxeras till inkomstskatt med ett för taxeringsdistriktet fast belopp, motsvarande det uppskattade värdet av fritt vivre och andra naturaförmåner. Sådan inkomst läggs till faderns, resp. moderns, givetvis såvida barnen ej själva utövar ett yrke eller deltager i sådant, vilket senare nästan alltid torde vara fallet med jordbrukares och fiskares hemmavarande vuxna barn.
För stärbhus angiven inkomst och förmögenhet förs på den efterlevande maken eller fördelas, då båda makarna är döda, på de barn, som eventuellt finns upptagna i utdraget. Är make eller barn inte upptagna där, rådfrågas ledningen. För övrigt rådfrågas ledningen i alla tveksamma fall.

Tillbaka